Från adventskalender till DNA-analys – allt är möjligt på ett museum

En minst sagt annorlunda miljö.

Nu har de biologiska museerna flyttat in i Arkivcentrum Syd och det stora arbetet att få allt material på plats har kommit igång ordentligt. Jag är imponerad över hur långt man redan hunnit med det här arbetet. Rad på rad med uppstoppade fåglar, spritlagda djur och herbarieark står redan på sina platser prydligt uppmärkta. Museipersonalen gör verkligen ett fantastiskt jobb. Ingen hade nog kunnat föreställa sig vad det egentligen innebar att flytta ett museum.

Lättare att hitta, men fortfarande lika räliga.

De zoologiska skådesamlingarna kommer vi alltid att sakna, men allt är inte sämre i det nya arkivet. Spritlagda djur som personalen fick leta efter på tre olika ställen finns nu samlade och är lätta att hitta på en och samma plats.

Museichef Lars Lundqvist ser till att var sak står på sin plats.

Det finns fortfarande en del ”barnsjukdomar” i lokalerna, som till exempel en enorm centraldammsugare som brummar högljutt och inte går att stänga av. Och dörrar som inte stängs som de ska, vilket resulterar att larmet går titt som tätt. Förhoppningsvis blir de här problemen avhjälpta så fort som möjligt.

Ibland hittar man nya användningar till saker och ting.

Varannan onsdag är det onsdagscafé då de institutioner som finns på arkivet visar upp sin verksamhet genom både föredrag och rundvisningar. Till våren kommer biologiska museerna att ha gränsöverskridande seminarium tillsammans med folklivsarkivet. De kommer bland annat att berätta om enkelbeckasiner, fingerborgsblommor och fladdermöss.

Professor emeritus Sven-Axel Bengtsson har koll på historien.

I går var det Sven-Axel Bengtsson som bjöd på ett föredrag med titeln ”från ax till limpa”. Axet i det här fallet var insamling av material till zoologiska museet och limpan de forskningspublikationer som blivit resultatet. Sven-Axel började från början med zoologiska museets tillkomst 1735 då Kilian Stobaeus donerade sin naturaliesamling till universitetet. Sedan dess har det skett ett antal donationer och även flera insamlingsresor till olika delar av världen.

Hylla upp och hylla ner, men ändå lätt att hitta. Herbariearken är fint insorterade.

Museerna är inte bara av vetenskapligt intresse. Om du tittar riktigt noga på årets adventskalender så kan du se ett och annat djur som du nog känner igen från zoologiska museets samlingar.

Museiintendent Torbjörn Tyler och Carl Adolf Agardh övervakar de Agardhska algsamlingarna.

Vad forskarna kan få ut av samlingarna vet man inte alltid i förväg. När djur samlades in i början på förra seklet så kunde nog inte forskarna föreställa sig att det skulle kunna gå att ta reda på både släktskap och varifrån djuren kom med hjälp av dna-analys. Vad vetenskapen kan göra om ytterligare 100 år är något vi bara kan fantisera om.

Det som göms i snö kommer upp i tö. I flytten hittade botanikerna en nöt- och frösamling som ingen sett sedan 50-talet. Jordnötterna från 1897 är det nog inte tillrådligt att äta. 

Skrivet och fotat av Inger Ekström
Det här inlägget postades i Föreläsning, Händelser, Museerna, Systematik. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.