Arbetet med institutionssammanslagningen har nu kommit till en fas där de första arbetsgrupperna håller på att utses. Hela arbetet har förskjutits något i tiden på grund av alla oklarheter som följde i spåren av nedskärningarna på COB. Det finns nu gott hopp om att fakulteten kommer att stötta COBs återbetalning av den uppkomna skulden så att den ursprungligen planerade återbetalningstiden på 6 år kan reduceras till 3 år. Ett förslag ligger på bordet om att COB skall ha separat kostnadsställe de första två åren, och att nytt övervägande görs inför det tredje året. Om dessa två preliminära förslag blir realiserade, kommer sammanslagningen att starkt underlättas.
I arbetet med att ta fram förslag på hur den nya institutionen skall organiseras har BiSam-gruppen nu kommit till den fas där de första arbetsgrupperna inrättas. I samråd med prefekterna har BiSam beslutat inrätta arbetsgrupper i två faser, varav första fasen startar nu, och avlöses av andra fasen i början av hösten.
Nu bildas tre arbetsgrupper som skall lägga visionära förslag på mål och inriktning av institutionens framtida verksamhet. De tre arbetsgruppernas områden är grundutbildning, forskarutbildning och infrastruktur. Så långt möjligt är det yngre personer som kommer att sitta i arbetsgrupperna för grundutbildning och forskarutbildning, och tanken är att mer erfarna personer skall involveras i nästa omgång arbetsgrupper som till hösten skall ta fram ett organisationsförslag.
Under våren kommer också en fjärde arbetsgrupp att bildas för att förbereda höstens arbete genom att utreda olika tänkbara organisationsmodeller och beskriva fördelar/nackdelar med dessa. Denna grupp skall uttryckligen undvika att ta ställning till vilken organisationsmodell biologin skall ha, och endast visa på vilka möjligheter som finns.
Formuleringen av arbetsgruppernas uppdrag följer härunder, och sammansättningen kommer att tillfogas i den takt grupperna blir fastställda.
Arbetsgrupp Grundutbildning
Almut Kelber, sammankallande
Carin Jarl Sunesson, från BiSam
Jep Agrell
Emma Kritzberg
Pål-Axel Olsson
Bengt Hansson
Klas Flärdh
Bodil Sjögreen
Torbjörn Säll, adjungerad
GU-student: Angelica Andersson
Frågeställningar GU-gruppen
- Hur ska biologiutbildningen se ut?
- Vilka studenter vill vi ha och hur ska vi rekrytera dessa?
- Varför ska dessa studenter välja att läsa biologi/mol biol vid just LU?
- Vilken profilering/inriktning ska vi ha på våra kandidatprogram? På våra mastersprogram?
- Utbildningens innehåll och kvalitet
- Vad ska studenterna kunna efter resp. utbildningsprogram?
- Hur ska vi säkerställa och följa upp att utbildningens mål uppnås?
- Hur utvecklar vi och säkerställer vi progression mellan våra olika kurser, inom utbildningsprogrammen samt mellan utbildningsnivåer?
- Kan forskarutbildningen och masterutbildningen samarbeta?
- Hur ska samarbete med resp. profilering mot liknande och/eller konkurrerande utbildningar se ut och bedrivas?
- Ekologi: t ex miljövetenskap, ekosystemteknik
- Molekylärbiologi: kemi/ molekylärbiologi, proteinvetenskap, biomedicin
- Hur gör vi med ”uppdragsutbildning”?
- LTH, medicinsk fak, miljövetenskap…
Arbetsgrupp Forskarutbildning
Karin Rengefors sammankallande
Anders Hedenström från BiSam
Erik Svensson
Dag Ahrén
Erik Andreasson
Marie Dacke
Jostein Kjaerandsen (ej tillfrågad än)
Anja Ödman doktorand
Sebastian Wasserström doktorand
Frågeställningar FU-gruppen
- Hur många forskarutbildningsämnen ska det finnas inom biologi?
- Hur ska FU utbildningen i biologi vid LU profileras (nationellt och internationellt)?
- Strategier för rekrytering av doktorander
- Kvalitetssäkring av forskarutbildning, hur ska detta göras?
- Vilka gemensamma forskarutbildningskurser ska ges under de kommande fem åren?
- Hur ska forskarutbildningen organiseras? (beslut om nya studiestöd, antagning av doktorander, roll för studierektor(er?), ämnesansvariga, forskarutbildningsråd)
- Samordning och relation till olika forskarskolor vid LU (FLÄK, Geneco, Protein Sciences, Miljövetenskap etc.)
Arbetsgrupp Infrastruktur
Ledamöterna är inte klara än förutom
Christer Löfstedt, sammankallande
Anders Tunlid från BiSam
Vid de tre institutionerna finns ett antal speciella (och större) forskningsresurser. Några av de forskningsresurser som nämns i underlaget till RQ08 är:
- Museisamlingar (Museerna)
- Växthus (ca 2000 m2) (Ekologi och COB)
- Limnologisk fältstation, Aneboda (Limnologi)
- Zooekologisk forskningsstation, Stensoffa (Zooekologi)
- Laboratorium för inorganisk elementanalys (Växtekologi och växtsystematik)
- Masspektrometri- och kromatografiutrustning för identifiering och analys organiska föreningar, lipider, feromoner (Kemisk ekologi och ekotoxikologi)
- Utrustning för DNA sekvensering (Mikrobiologisk ekologi, genomisk ekologi)
- Vindtunnel för studier av fågelflyttning (Zooekologi, Teoretisk ekologi)
- Radarutrustning för fågelflyttningsstudier (Zooekologi)
- Mikroskopcenter (TEM, SEM, konfokalmikroskop, mm) (Integrativ zoologi)
- Fermentoranläggning för studier inom experimentell evolution (Genetik)
- Biologibiblioteket, djurhus, växthus, IT, verkstad m m
Frågor att diskutera är:
- Vilken gemensam infrastruktur ska prioriteras vid institutionen?
- Vilka nysatsningar ska göras och hur ska medel för dessa sökas?
- Hur ska gemensam infrastruktur finansieras under de kommande fem åren?
- Hur ska beslut om gemensamma satsningar på infrastruktur beredas och fattas inom den nya institutionen?
- Hur ska gemensam dator (IT) verksamhet (support, hemsida mm) samordnas och finansieras?
Arbetsgrupp Organisation
Skall undersöka vilka tänkbara organisatoriska alternativ som finns och beskriva fördelar och nackdelar med dessa.
Alla namn till gruppen är inte klara än.
Dan E Nilsson från BiSam, sammankallande
