Vad händer med museerna?

Den senaste månaden har ett intensivt arbete pågått med målet att garantera museernas personal arbetsplatser inom Biologicentrum så att all verksamhet förutom basal samlingsvård i arkiven kan bedrivas på norra campus. Motiven för denna lösning är att vi vill integrera museerna och verksamheten vid dessa med övrig biologi i Lund och samtidigt åstadkomma ett effektivare lokalutnyttjande.

Samlingar som inte kräver dagligt arbete skall enligt dessa planer fortfarande flyttas till Gastelyckan. Såsom planerna ser ut just nu avsäger vi oss kontorsbyggnaden på Gastelyckan men behåller magasinslokalerna på 2400 kvm enligt tidigare plan. Konsekvensen av detta är att material med jämna mellanrum måste hämtas och lämnas på Gastelyckan, men avsikten är att arbetet skall ordnas så att ingen stadigvarande arbetar på Gastelyckan. Att någon eller några personer under kortare perioder arbetar heltid på Gastelyckan antar vi blir svårt att undvika, men i övrigt skall verksamheten enligt detta alternativ förläggas till Biologicentrums lokaler och integreras med övrig biologi.

För det zoologiska museet undersöker vi kostnaderna för att flytta upp merparten av de entomologiska samlingarna till Ekologihuset. En godtagbar lösning föreföll vara inom räckhåll men så tillstötte denna vecka plötsligen ”byggnadstekniska komplikationer”. Vi vet inte vad detta får för konsekvenser. I nuläget kan vi bara säga att det finns stora lediga ytor inom Biologicentrum och det arbetas intensivt med att finna en lösning på hur arbetsrummen och delar av samlingarna kan passas in i befintlig verksamhet. Det finns fortfarande flera lösningar som ännu inte undersökts, och därför är det svårt att i nuläget ha en uppfattning om hur mycket av de biologiska samlingarna som kan följa med personalen upp till Biologicentrum.

Arbetet med att ta fram en modifierad lokallösning för museerna drivs av ledningsgruppen i nära kontakt med Ingvar Kärnefelt och Sven Axel Bengtsson. Institutionens styrelse informerades på det senaste mötet. Målsättningen är att fatta bindande beslut i frågan så snart alla delar fallit på plats. Vi förstår att osäkerhet om framtiden är frustrerande för er som arbetar i verksamheten men även övrig personal inom biologin vill nog gärna och mycket snart se en godtagbar lösning. Frågan om lokaler för museet på norra campus hänger samman med lösningen av flera andra till biologin kopplade lokalfrågor. Hellre än att acceptera en isolering av museerna på Gastelyckan och onödiga kostnader för dåligt utnyttjade lokaler vill vi försöka finna en lösning som gynnar utvecklingen av såväl museerna som den övriga biologin.

Christer Löfstedt och Dan Nilsson

för ledningsgruppen

Det här inlägget postades i Lägesrapporter, Museerna. Bokmärk permalänken.

KOMMENTARER

  1. Jag är en av de docentkompetenta museiintendenter som i Dans och Christers förslag beskrivs som ”kvalificerad vetenskaplig personal som är essentiell för att knyta
    grundutbildning och forskning till samlingarna” och vars verksamhet skall ”integreras med övrig biologi” genom att tilldelas kontor i Biologicentrums lokaler. Detta låter ju trevligt, smickrande och lättbegripligt. Vad jag däremot inte alls kan förstå är vad det är av mina (och övrig museipersonals) arbetsuppgifter som omfattas av beskrivningen ”all verksamhet förutom basal samlingsvård” och som jag fortsättningsvis enligt förslaget skall utföra från mitt nya kontor på Biologicentrum!

    Enligt min tjänstebeskrivning och kollegiala överenskommelser om arbetets fördelning på museerna har jag primärt följande arbetsuppgifter:

    1. Ansvar för ordning, skyltning, tillsyn och vård av museets samlingar av kärlväxter.
    2. Sortering, gallring och omhändertagande av nytillkommande samlingar.
    3. Att fungera som värd för de gästforskare som m.e.m. mindre dagligen kommer till oss för att studera våra samlingar.
    4. Ansvar för ordning, tillsyn och vård av museets samlingar av litteratur, handskrifter och bevarat äldre forskningsmaterial.
    5. Svara på frågor från forskare, myndigheter och allmänhet om föremål i våra samlingar.
    6. Hjälpa forskare, myndigheter och allmänhet med identifikation av kärlväxter och mossor. (I praktiken ofta genom att jämföra med material i museets samlingar.)
    7. ”Viss” egen forskning och undervisning. Hit räknar jag även mitt uppdrag som chefredaktör för Nordic Journal of Botany.

    Av detta är det i princip endast punkt 7 som jag i viss mån kan utföra utan att ha omedelbar tillgång till samlingarna, men denna del av mina arbetsuppgifter utgör bara några procent av min anställning och i praktiken utför jag i dag mycket av detta under tågresor, i fält, vid studiebesök i andra museer eller hemifrån så värst mycket att göra på ett kontor skilt från samlingarna ser jag inte att jag har. Dessutom är jag även för min ”egen forskning” helt beroende av museisamlingarna då nästan hela mitt forskningsmaterial finns i dem och en del av den undervisning jag utför består i att visa samlingarna och hur de används. Övriga museiintendenter har i grunden liknande arbetsuppgifter, med den skillnaden att de istället för punkt 1–4 ovan har ansvar för andra delar av samlingarna, sköter den dagliga hanteringen av lån av samlingar ut och in ur museet, och/eller har ansvar för museets databaser och dataläggningen av våra samlingar.

    Således skulle det förslag som nu ligger där jag och all annan personal får kontor på Biologicentrum medan samlingarna till allra största delen lokaliseras till Gastelyckan oundvikligen resultera i att jag skulle tvingas utföra merparten av mitt arbete i ett magasin utan tillgång till fast arbetsplats, samt att jag skulle få lägga en ej försumbar del av min arbetstid på att transportera mig mellan detta magasin och kontoret på Biologicentrum. På vad sätt sådana hinder för mitt dagliga arbete medför att jag och samlingarna ”knyts närmare forskning och grundutbildning” och ”integreras med övrig biologi” är för mig helt obegripligt! Skall jag få mer tid över att ”integrera mig” i övrig biologi krävs det tvärt om att mitt arbete förenklas genom mer ändamålsenliga och sammanhållna lokaler för förvaring och hantering av samlingarna.

    Om tanken bakom förslaget är att jag och övrig ”kvalificerad vetenskaplig personal” på museerna skall ges andra arbetsuppgifter som är bättre lämpade att utföras från ett kontor på Biologicentrum, t.ex. större andel forskning och undervisning, så innebär det dels att min befattningsbeskrivning måste omförhandlas (vilket det inte är säkert att jag är intresserad av), dels att ny personal måste anställas för att överta mina nuvarande arbetsuppgifter (vilket jag förmodar att det inte är budgeterat för).

  2. Torbjörn läser förslaget om museernas lokaler som fan läser bibeln. Han har helt rätt i att det inte går att sköta och arbeta med samlingarna telepatiskt. Det är inte heller så det är tänkt. Förslaget till lokallösning för museerna går ut på att verksamheten så mycket som möjligt skall ske i Biologicentrums lokaler, och då behöver delar av samlingarna också följa med till Biologicentrum. Men alla delar av samlingarna används inte lika frekvent, och den planerade lösningen går ut på att dela samlingarna mellan Gastelyckan och Biologicentrum. Det blir inte lika bra som om hela samlingarna hade fått plats på Biologicentrum, men det blir väldigt mycket bättre än att isolera museerna med all personal och verksamhet på Gastelyckan.

    Problemet är att vi nu måste ta ställning till om vi skall binda oss för 20 års hyra av kontorslokaler på Gastelyckan, och det måste vi göra innan vi har hunnit ta fram en konkret lösning på precis vilka rum som skall friställas för samlingar och museipersonal på biologicentrum. Efter en inledande inventering av lokalerna i Biologicentrum hittade vi ”luft” som motsvarar vad som behövs. En del av dessa ytor går relativt lätt att friställa medan andra kräver mycket mer tid och planering för att kunna friställas. En konkret lösning måste också invänta institutionens nya enhetsindelning som skall arbetas fram under året. Men vi har inte möjlighet att vänta tills senare i år med ett beslut om kontorslokaler på Gastelyckan. Det beslutet måste tas nu!

    Personalen på zoologiska museet ser positivt på en integration med övrig biologi, och arbetar konstruktivt för att hitta en bra lösning där personal och vissa samlingar finns på Biologicentrum och resten av samlingarna finns på Gastelyckan. Jag kan inte se att det skulle vara svårare att hitta en lösning för det betydligt mindre botaniska museet. Det som däremot oroar mig är att intendenterna på botaniska museet så lätt ser hinder mot att förlägga verksamheten till Biologicentrum, men inte verkar se några som helst problem med att isolera sig på Gastelyckan.

  3. april 9, 2010 | 3:51 e m | Christer Löfstedt

    Jag har inte mycket att tillägga till vad Dan skriver. Man kan konstatera att

    1. Muséerna och muséernas personal har ingen gemensam åsikt om vad som är den bästa utvecklingen under rådande förhållanden och med beaktande av vad som är realistiskt.
    2. Vad personalen på zoologiska muséet tycker är en acceptabel lösning – eller åtminstone ett steg i rätt riktning- gillas inte av delar av personalen på botaniska muséet.
    3. Museichefen (Ingvar Kärnefelt) tycker – så vitt jag förstått – att den lösning vi nu arbetar med är acceptabel om än inte optimal.

    Min önskan är att få upp mer av samlingarna (de som används frekvent) till norra campus kvarstår. Då gäller det att vi inte bygger fast oss på Gastelyckan med 20-års kontrakt som vi inte kan bli lösta från.

  4. Ett antal kommentarer till Dans kommentar:

    1. Jag är också medveten om att en stor del av problemen med denna process är att det är så bråttom med vissa beslut att det inte finns tid att arbeta fram tydliga alternativa lösningar. Huruvida det är rimligt att alls fatta beslut under sådana omständigheter överlåter jag åt andra att bedöma.

    2. Jag har också förstått och är beredd att tro på att det finns en hel del lokaler inom Biologicentrum som är tomma eller skulle kunna tömmas på längre eller kortare sikt. De ytor som hittills presenterats räcker dock endast för att hysa en mycket liten del av museernas samlingar. Självklart finns det samlingar som används oftare än andra, men från botaniska museets sida har vi gjort bedömningen att vi i vårt dagliga arbete använder ungefär hälften av samlingarna (alla samlingar av Nordiskt material samt de utomnordiska lavarna) och dessa samlingar tar betydligt mer plats än vad som hittills framställts som rimligt att kunna frigöra på Biologicentrum. Det går heller inte att splittra/dela samlingarna hur som helst eftersom vi måste kunna hitta bland dem och de därför måste ligga i en begriplig ordning.

    3. I första hand är det de entomologiska samlingarna som är möjliga att hysa i de utpekade lokalerna och det är då kanske inte så konstigt om zoologerna/entomologerna ser färre problem med förslaget än botaniska museets personal.

    4. Ett annat problem som man helt tycks bortse ifrån i förslaget är att inte alla lokaler är lämpliga för förvaring av biologiska samlingar, än mindre för att arbeta med sådana. Ett problem som man redan stött på är att våra samlingar när de förvaras i kompaktsystem blir väldigt tunga och av rent byggnadstekniska skäl går det därför inte att placera dem på övervåningarna i Ekologi- eller biologihusen. Ett för oss som arbetar i samlingarna större problem är att det blir väldigt svårt att upprätthålla ordningen i och hitta bland samlingarna om de sprids ut på många små rum och för att hantera större mängder samlingsmaterial och större föremål (vilket vi gör dagligen) krävs relativt stora fria arbetsytor. Det största problemet är dock problemet med skadedjur i samlingarna. Vi har redan i dag mycket stora problem härmed eftersom vi inte längre kan/får/vill använda miljöfarliga kemikalier för bekämpning av skadegörarna och vi inte kan kontrollera klimatet effektivt i våra nuvarande lokaler. För att kunna säkra våra samlingar för framtiden måste vi därför snarast möjligt dels få tillgång till lokaler där temperaturen kan hållas konstant och låg, dels måste allt material som passerar ut och in ur samlingarna frysas i minst två veckor för att undvika att få in nya skadedjur i samlingarna. Det förstnämnda kan säkert ordnas på biologicentrum om man bara vill, men att få fryskarantänsystemen att fungera om samlingarna sprids ut på många små rum bland annan verksamhet förefaller mig närmast omöjligt. Det fungerar hjälpligt i dag när vi huserar i ett eget hus där vi själva kan kontrollera all in- och utpassage, men ett stort magasinsutrymme med frysrum i direkt anslutning till en enda ut- och ingång skulle göra systemet mycket smidigare och säkrare. Skadedjursproblematiken ter sig dock något olika i de botaniska och zoologiska samlingarna och zoologerna ser därför inte riktigt samma problem som vi vad gäller förvaring i många små rum.

    5. Även personalen på Botaniska museet ser mycket positivt på att bli mer integrerade med verksamheten vid resten av institutionen och skulle jag bara utgå från mig själv och min egen arbetsmiljö så sitter jag naturligtvis mycket hellre bland andra biologer på Biologicentrum än ”isolerad” på Gastelyckan, MEN vår uppgift är och förblir att sköta och vårda våra samlingar så att de även framöver kan vara tillgängliga för forskning m.m. och går det inte att fylla den uppgiften på Biologicentrum (vilket jag inte kan se är möjligt med det förslag som nu ligger) så är en lokalisering dit helt enkelt inte något rimligt alternativ. Personalen på museerna är till för samlingarna och vi måste sätta samlingarnas långsiktiga bevarande i första rummet. Om detta inte går att kombinera med en lokalisering till Biologicentrum så måste vi välja ett annat alternativ. Personalens integrering och delaktighet i övrig verksamhet vid institutionen kan underlättas på andra sätt än genom att vi får kontor på Biologicentrum (där vi inte kan utföra mer än en bråkdel av våra arbetsuppgifter) och det är väldigt mycket enklare personalen än för samlingarna att transportera sig mellan olika lokaler.

    6. Jag har med detta inte uteslutit möjligheten att det skulle vara möjligt att hitta för samlingarna och vårt arbete lämpliga lokaler inom Biologicentrum och ingen hade varit gladare än jag om en sådan lösning hade kommit till stånd, men i de förslag till lokalisering som hittills presenterats ser jag, till skillnad från Dan, ingen sådan möjlighet. Om Dan tror att han har rätt måste han kunna visa det också genom att peka ut vilka lokaler som samlingarna och personalen skall placeras i och hur de skall modifieras för att fylla våra behov. Om detta är omöjligt på grund av tidsbrist är det också omöjligt att övertyga mig om att det är alls är möjligt och med ansvar för flera miljoner föremål som samlats in av forskare under flera århundraden kan jag inte tillåta mig att chansa.

  5. Säger vi ja till kontorsbyggnaden får vi betala hyra för den i 20 år, och med kontorslokaler på Gastelyckan blir det bara allt för enkelt att undvika den jobbiga processen att friställa ytor på Biologicentrum. Dessutom har vi ju i alla lägen kvar hela magasinet om 2400 kvm på Gastelyckan, och det rymmer med råge alla samlingar. Skulle vi inte få till en fungerande lösning på biologicentrum för all museipersonal så är det väl inte värre än att vi då kan förhandla fram några kontorsrum på Gastelyckan. Som jag har förstått det kommer kontorsbyggnaden ändå att byggas enligt de ursprungliga planerna, men vi förbinder oss inte att hyra den om vi säger ifrån nu. Jag håller därför inte med om Torbjörns riskbedömning.

    Till sist vill jag också påpeka att det inte är möjligt att låta bli att fatta beslut. Om vi bara vägrar säga något så får det konsekvensen att vi beslutar hyra kontorsbyggnadens för 20 år framåt.

    Det gläder mig att Torbjörn i alla fall i princip delar visionen om en integrerad biologi.

  6. Huruvida kontorsbyggnaden ”på Gastelyckan” (d.v.s. inom Arkivcentrum Syd) kommer att byggas oavsett om Biologin hyr den eller ej är okänt för mig, men jag har hört rykten om att så inte skulle vara fallet. Att ”förhandla fram några kontorsrum på Gastelyckan” låter i mina öron inte alls så enkelt, särskilt inte om dessa kontorsrum inte ens är byggda. Och om det förhåller sig som dan skriver så bör det väl vara ungefär lika lätt för Biologin att ”i andra hand” hyra ut eller förhandla sig från lokaler som man redan hyrt till förmån för de andra verksamheterna inom Arkivcentrum Syd (ACS) – Om de är beredda att bygga kontor fastän Biologin inte är beredda att hyra dem så måste det väl betyda att det finns andra verksamheter inom ACS som är beredda att hyra dem!

    Att magasinet på ACS räcker för att rymma alla samlingar är naturligtvis bra och inget jag oroar mig för i nuläget. Vad frågan gäller är däremot hur personalen skall få anständiga arbetsförhållanden när de arbetar med dessa samlingar om de inte har tillgång till kontorsutrymmen i anslutning till magasinet. Hur stor del av arbetstiden som kommer att få förläggas till ACS beror naturligtvis på hur stor del av samlingarna som till slut hamnar där, men även med den mest optimistiska läsning av det nuvarande förslaget framgår det tydligt att mer än hälften av samlingarna kommer att placeras på Gastlyckan. Och detta gäller i än högre grad den ”vetenskapligt mindre kvalificerade” personal som i än högre grad än jag själv och övriga intendenter utför det praktiska arbetet med att plocka ut och in föremål ur samlingarna etc. De flesta av de forskare som regelbundet gästar museerna kommer också vara intresserade av att studera de delar av samlingarna som enligt förslaget kommer att förvaras på ACS och även våra gäster har väl rätt till anständiga kontorsutrymmen att arbeta i. Det var främst den frågan (om personalens arbetsförhållanden) jag försökte väcka med mitt första inlägg på denna tråd och vad jag kan se har jag hittills inte fått något svar på detta, varesig från Dan eller från någon annan förespråkare av förslaget.

  7. Vi intendenter på Botaniska museet behöver ha hela samlingen till hands, vi handleder personal som registrerar och sorterar in material i denna. Låneverksamheten berör även den hela samlingen. Därför bör inte varken samlingen eller personalen splittras. Eftersom det endast är på Gastelyckan som hela samlingen får plats så måste våra arbetsplatser också finnas där, annars förstår jag inte hur vårt dagliga arbete ska kunna utföras.

  8. Jag arbetar som assistent på Botaniska museet och ansvarar för en stor del av låneverksamheten, fotografering, samlingsvård, förfrågningar mm. För mitt arbete är jag helt beroende av att kunna sitta vid samlingarna, så om de kommer lokaliseras på ACS så är det också där jag måste vara och likadant är de för flera andra på botaniska museet. Kontorsutrymmen måste därför finnas tillgängliga där och det sen innebär att det nybyggs eller ordnas på annat sätt genom att hyra in oss i befintliga kontorsutrymmen är kanske inte så viktigt, men är detta utrett?

    Förutom kanske mossorna (som dock har blivit aktuella i samband med den skånska mossinventeringen som nyligen påbörjats i Lunds botaniska förenings regi), finns i det princip inga samlingar som inte används dagligen. Att dela på botaniska samlingarna därför en riktigt dålig lösning. Situationen är inte densamma för de botaniska samlingarna som det är för de zoologiska. Vår verksamhet kan mer liknas vid de entomologiska samlingarnas. Det finns väl ingen som på allvar kan tycka att man antingen kan ha zoologiska museets personal på Campus norr och insektssamlingen på ACS eller t ex Diptera på ACS och resten på norr? Sen har vi också komplikationen med om de frigjorda ytorna på norr kommer vara lämpliga för samlingarna när det gäller skadedjurssäkring, temperatur- och luftfuktighetsmässigt mm.

    Det är väl ingen som ser annat än positivt på integreringen med resterande biologi och inte heller jag. Det går inte att blunda för vad som är vår första prioritet och det är samlingarnas fortsatta vård och utvecklandet av deras vetenskapliga värde. Det finns bara en lösning om man vill uppnå både integrationen och att trygga samlingarna och dess verksamhet och det är att i princip hela de botaniska samlingarna bereds plats på Campus norr. Det antar jag skulle kräva en utbyggnad/nybyggnad där, men den dörren verkar ingen ens vilja glänta på….

  9. Att flytta hela de botaniska samlingarna till Biologicentrum skulle kräva mer utrymme än vad som realistisk kan friställas även på längre sikt. All nybyggnation i anslutning till Biologicentrum, eller övertagande av andra lokaler (på KC eller Genetikhuset) skulle leda till kraftigt ökade hyreskostnader.

    Skall man hitta en bra lösning måste man leta efter möjligheter och inte göra långa listor på problem.

  10. Självklart skall man leta efter möjligheter för att inte riskera att missa dem, men man måste också vara beredd att backa om det visar sig att de möjligheter man hoppats hitta inte visar sig, eller om de, som i detta fall, inte visar sig tillräckligt snabbt för att hinna utredas ordentligt. Dans upprepade påstående att vi från Botaniska museet hela tiden bara försöker hitta problem tycker jag är direkt orättvist och på gränsen till kränkande.

    Det handlar alltså inte om att vi inte skulle vilja bli bättre integrerade med övrig biologi eller inte skulle vilja bli samlokaliserade med den, utan ”bara” om att vi som arbetar men museisamlingarna inser att så länge delar av våra samlingar kommer att finnas på ACS så måste delar av vårt arbete också förläggas dit (vilket Dan också tycks ha förstått) och då MÅSTE vi ha tillgång till kontor (d.v.s. fasta arbetsplatser med dagsljus etc.) på ACS för att få en dräglig arbetsmiljö. Att få en stor del av sin arbetstid förlagt till en magasinsbygnad utan fönster är varken trevligt eller tillåtet enligt gällande arbetsmiljölagstiftning. Det är således helt oacceptabelt att avsäga sig de planerade kontorsutrymmena på ACS så länge det inte gått att säkert visa att alla samlingar som vi arbetar med går att hysa inom Biologicentrum!

    Om det sedan visar sig att inte alla planerade kontor på ACS kommer att behövas för vår verksamhet får man lösa det problemet då, och det bör inte vara något större problem att hyra ut dem med tanke på hur snabbt de olika verksamheterna vid ACS expanderat de senaste åren. Hade det funnits en möjlighet att planera om lokalbehoven på ACS i ljuset av de lokaler som museiverksamheten kan lovas inom Biologicentrum så hade det naturligtvis varit den bästa lösningen, men som jag förstått det är byggritningarna för ACS så färdiga att det inte nu går att säga att vi bara vill ha vissa delar av de planerade kontorsutrymmena.

  11. När jag började läsa biologi i Lund, så var de biologiska institutionerna utspridda över stora delar av Lund och den dåvarande ‘Institutionen för Systematisk Botanik’ hade lokaler på fyra ställen med diverse aktiviteter (Botaniska museet, Agardhianum, Kemicentrum och Wallenberglaboratoriet). Jag tycker det är positivt att de olika delarna av biologin successivt samlat sig i norr och att studenterna kan känna en ”hemhörigehet” för biologin här. Däremot ser jag allvarligt på att systematisk botanik lades ned som institution; eftersom de delar av institutionen som knöts till Växtekologi huvudsakligen jobbar med populationsforskning blev det enbart på Botaniska museet om forskning inom egentlig systematik bedrevs (motsvarande nedskärning skedde på zoologisidan). Om en del av oss på museerna verkar motsträviga vid de nuvarande diskussionerna, så är denna bakgrund med en successiv nedskärning av den systematiska forskningen en delförklaring till detta.

    De aktiviteter vi har idag på Botaniska museet är systematiska utredningar av främst kärlväxter och lavar, inventering och floraskrivande (både regionala floror i Sverige på kärlväxter, mossor och svampar och ett projekt om Greklands flora), samt registreringsarbete för att göra herbariematerialet tillgängligt på nätet. Dessutom bedriver vi låneverksamhet av herbariematerialet och hjälper till med växtbestämningar i olika sammanhang.

    För vårt dagliga arbete krävs kontinuerlig tillgång till materialet och det är svårt att säkert specificera vilka delar som kommer att behöva användas mest (det vore ungefär som att säga vilka delar av en telefonkatalog som kommer att användas mest). Diskussionerna att låta oss få tillgång till lokaler ihop med den övriga biologin på norr är i och för sig ett positivt initiativ, men skulle tyvärr innebära att vi måste förvara delar av (eller hela?) herbariet åtskilt från de kontor som tillställs oss. För materialets del kommer Arkivcenter Syd (ACS) att innebära optimala förhållanden med tanke på skadedjursbekämpning och hantering av materialet, men det vore ytterst olyckligt om våra arbetsplatser ligger på ett helt annat ställe. Skulle vi kunna få en del av herbariet till biologin på norr vore detta acceptabelt om det blir en någorlunda stor del, men i så fall måste lokalerna kunna användas för skadedjursbekämpning (dvs. att hålla temperaturen under 18° samt att ha tillgång till egna frysar och materialet bör ligga någorlunda samlat). Dessutom måste material som hamnar på ACS vara lätt-tillgängligt för forskning och registrering.

    Jag inser att det är en komplicerad fråga för biologiledningen att fördela de tillgängliga lokalerna till olika delar av biologin, men känner att flera grundförutsättningar för museernas del inte slagit rot med tanke på de argument som förts fram:

    1. I diskussionerna nämns ACS som ”förvaringsställe av materialet”. Vår verksamhet kommer att kräva att allt herbarie-material ska vara tillgängligt i dagligt arbete för forskning/dataregistrering av oss själva samt för besökande forskare, inte vara enbart ”förvaringsutrymme”. Detta kräver åtminstone någon typ av avskilda kontorsutrymmen på ACS.

    2. Flera förslag har lagts fram om möjliga utrymmen för museernas samlingar på norr (både Kemicentrum, Genetikum, gamla Växtfysiologen och senast Ekologihuset), men vi på museerna har så vitt jag förstår inte fått tillfälle att bese föreslagna lokaler. Vi måste få bättre insyn i lokalfrågan, och inte bara bli serverade förslag som är omöjliga att ta ställning till eftersom vi inte sett lokalerna. Vi har haft en representant för vardera museet på mötena angående lokalfrågorna, men det är komplicerade frågor med många delproblem och fler personer från museerna måste få vara delaktiga vid diskussionerna.

    Jag inser att lokalfrågan för biologin är svår, och att de idiotiskt höga ”marknadshyrorna” på universitetets lokaler sätter fälleben på verksamheten för oss alla, men för att kunna bedriva vår verksamhet på museerna i framtiden, MÅSTE vi ha fungerande arbetsförhållanden med materialet tillgängligt och vi MÅSTE få vara delaktiga i planeringsprocesserna.

  12. Jag är en person som då och då använt samlingarna i min evolutionsbiologiska och systematiska forskning, och som kommer att bli än mer beroende av dessa i framtiden, för insamlingar av fenologidata och annat klimatrelaterat. Min utgångspunkt är att man måste ta stor hänsyn till vad museipersonalen tycker i frågor som rör deras egna arbetsuppgifter: om de inte kan ta hand om eller arbeta med materialet på ett tillfredställande sätt efter flytten drabbas alla som behöver utnyttja det. Som användare av de botaniska samlingarna frågar jag mig: Tål materialet att flyttas fram och tillbaka mellan Biologicentrum och Gastelyckan, och hur blir det med den dagliga tillsynen och skadedjursrisken? Går det verkligen inte att frigöra några drägliga arbetsrum på Gastelyckan för personal och besökare som under perioder behöver arbeta nära materialet? De biologiska samlingarna är en mycket värdefull resurs för biologin i Lund, inte bara för den evolutionsbiologiska och systematiska forskningen, utan också i dess betydelse som ett miljöarkiv. Allt detta förutsätter att materialet förblir lika välskött och tillgängligt som idag.