Biologibloggen

Biologiska institutionen | Lunds universitet

Organisation av Biologiska institutionen från och med årsskiftet 09/10

Diskutera i Biologihusets hörsal kl 13 00 den 7 december

(Welcome to to discuss the organisation of the Department of Biology on the 7th of December at 13 00. The meeting will be in Swedish but as ususal you are welcome to ask questions and make comments in English. We have to manage the bilingual challenge one way or the other).

Ett förslag till organisation av Biologiska institutionen från och med årsskiftet har nu lämnats för MBL-förhandling. MBL-förhandlingarna kommer att äga rum den 15 december. Den 7 december är ni alla välkomna att ställa frågor och diskutera i Biologihusets hörsal kl 13 00 (som tidigare annonserats). Naturligtvis är också synpunkter mycket välkomna som kommentarer på denna sida.

Förslaget bygger på det arbete som BISams organisationsgrupp gjorde under sommaren. Jag och övriga BISam-gruppen har under oktober-november arbetat vidare och vi tror att förslaget som det nu ligger kommer att tjäna institutionen, biologin och dess medarbetare väl. Förändringarna kommer att träda i kraft vid årsskiftet.

Indelningen i avdelningar/”hus”/ämnen kommer att inledningsvis förbli vid det gamla. Museet utgör i detta avseende en enhet bland de andra avdelningarna. Arbetet med att formera nya enheter/ämnen kommer att vara prioriterat under våren 2010 och på dessa punkter kommer förändringen att ske senast den 1 januari 2011.

Jag räknar med existerande ämnesföreträdares/avdelningsföreståndares/husansvarigas hjälp under övergångsperioden och i förändringsarbetet. Delegationer för 2010 kommer att delas ut den närmsta månaden.

Under december månad kommer jag och BISam-gruppen att arbeta med att försöka bemanna de olika grupperna/nämnderna. Jag hoppas också få tid att lite mera systematiskt påbörja min rundvandring på den Biologiska institutionen under december månad. Den 4 december tänkte jag besöka nuvarande zoofysiologihuset. Värd är Marin Kanje och jag är inbjuden att deltaga i fredagsfikat. Dags att ta en titt på nybyggnationen också!

Christer Löfstedt
Tillträdande prefekt

december 1, 2009

7 comments

  1. Erik Svensson

    En synpunkt vad gäller de nya “enheterna”:

    En administrativ underorganisation är nödvändig på en såpass stor institution som nya Biologiska Institutionen, och som jag förstår det ska “enheterna” bestå av 30-50 personer. Det motsvarar en “medelstor” avdelning idag, kanske av Limnologens storlek? Mindre än t. ex. Zooekologiska Avdelningen idag, men större än t. ex. Teoretisk Ekologi, Mikrobiologisk Ekologi eller Kemisk Ekologi.

    Om de gamla avdelningarna ska brytas upp och ersättas av sådana här “enheter” så ser jag ingen poäng att göra det om de ska fylla samma funktion och ha samma befogenheter som de gamla avdelningarna, utan poängen måste vara något mer. Jag kan tänka mig att:

    1/De blir mycket informella strukturer, och det ska vara lätt att byta “enhet” om man vill det

    2/De ska inte få lov att ha egna hemsidor och skylta med sin verksamhet utåt, utan det är enbart Biologiska Institutionen som ska synas på hemsidorna (samt enskilda forskare förstås, oavsett enhet)

    3/Enheterna ska inte ha några namn, som begränsar vilken forskning och vilka frågeställningar som de ingående forskarna får lov att ägna sig åt

    4/Enheterna blir “osynliga” utåt, de fungerar enbart som en administrativ-ekonomisk nivå som finns av praktiska skäl. Studenterna ska gärna vara helt omedvetna om att de finns, och de ska enbart vända sig till enskilda lärare som representanter för institutionen, inte för någon “enhet”. Det ska också klargöras för doktorander att de blir antagna till INSTITUTIONEN i första hand, inte till någon “enhet”.

  2. Christer Löfstedt

    Några kommentarer till Eriks kommentrer:

    Bra att det kommer fram synpunkter i dessa frågor. Och jag välkomnar fler men kommer inte att kommentera dem alla.

    I nuläget är det kanske dumt att jag som tillträdande prefekt överhuvudtaget säger något specifikt utöver vad jag redan sagt i olika sammanhang. Jag är för egen del en “forskargruppsvän” och tror att en bra institution skall byggas på bra forskargrupper – men jag är väl medveten om att det finns andra modeller och andra preferenser. I nuläget är jag mest angelägen att dessa frågor diskuteras i en öppen atmosfär. Fram på nyåret skall jag försöka stimulera fler till att tycka till och någon gång under våren kommer det ett förslag till organisation från ledningsgruppen.

    -1) Jag tror att alla är överens om att det behövs ngn form av underorganisation (administrativ) inom institutionen. Prefekten kan inte fungera som närmste chef för mer än ett ganska begränsat antal personer (10? 20?). Hur underorganisationen skall se ut och exakt vilka funktioner dessa enheter skall ha är en i nuläget öppen fråga. Inom ledningsgruppen har vi försökt att identifiera vilka faktiskt fungerande forskargrupper som finns. Vi kommer fortsätta det arbetet under första kvartalet 2010, bilda oss en uppfattning om styrkor och svagheter hos olika konstellationer och om vilka grupper som kan fungera tillsammans. Sedan lägger vi ett förslag på hur understrukturen bör se ut: För stora enheter är inte bra för det gemensamma “institutionstänket”, för små enheter är inte heller bra för de tenderar att bli underkritiska, både vad gäller vetenskap och socialt.

    Att bryta upp de gamla avdelningarna (- “husen” inom COB) är en förutsättning för att vi skall få uppleva en biologisk institution med mera interaktion (och mindre konkurrens) mellan olika grupperingar.

    Ämnena behöver inte följa dessa enheter och i extremfallet kan man kanske rent av tänka sig bara ett enda ämne för avhandlingarna: Biologi!? Sedan får innehållet utgöra specifikationen. Varje doktorand kan vid antagningen tilldelas en examinator (vi behöver några stycken), en huvudhandledare, en biträdande handledare och en mentor….

    0) För egen del eftersträvar jag en organisation där man identifierar sig mera med forskargruppen och institutionen än med “enheten”. Andra kan dock ha andra preferenser. På det hela taget vill jag se en dynamisk organisation med stabila forskargrupper. Där några kommer att försvinna över tiden – och andra tillkomma.

    1) Ja, det borde vara relativt lätt att med rimliga skäl byta enhet. “Tjänsten” följer med personen.

    2) Du har en intressant synpunkt rörande hemsidor som man kanske kan försöka få acceptans för. Men jag är för min del mer road av stimulans, uppmuntran och acceptans än “förbud”. Men som sagt en synpunkt som bör beaktas.

    3) Jag har aldrigt upplevt att namnet utgjort någon begränsning för vad som kan göras vetenskapligt. Det viktiga är väl att det är god vetenskap? Men det får förstås gärna vara något – åtminstone i huvudsak – biologiskt om det skall ha en organisatorisk hemvist på Biologiska institutionen.

    4) Vi bör nog helt allmänt försöka underlätta kontakten mellan alla våra lärare och studenterna. Då behöver flertalet forskargrupper ha en anknytning till grundutbildningen. Då krävs att ALLA lärare tar allvarligt på studentkontakten, men alla forskare kommer inte att undervisa. Så mycket undervisning har vi inte. Olika lärare kommer naturligtvis att sammanknippas med olika verksamheter. Lärarlag bör finnas för kurser/paket av kurser. Dessa måste kunna identifieras och dessa bör studenterna kunna lätt kontakta.

  3. Erik Svensson

    “Då krävs att ALLA lärare tar allvarligt på studentkontakten, men alla forskare kommer inte att undervisa. Så mycket undervisning har vi inte. Olika lärare kommer naturligtvis att sammanknippas med olika verksamheter. Lärarlag bör finnas för kurser/paket av kurser. Dessa måste kunna identifieras och dessa bör studenterna kunna lätt kontakta.”

    Instämmer till 100 %!

    Det här med studentkontakt är viktigt, för kontakt med GU är mycket, mycket mer än bara tid i katedern och lektorstimmar. Det är t. ex. att ta hand om examensarbetare och utländska studenter, vilket verkar vara ett stort problem idag, att få handledare att ställa upp (i synnerhet sedan ersättningarna försvann p. g. a. GU:s ansträngda ekonomi). Varje “enhet” (eller vad vi kallar dem) bör alltså ha en bra mix av personer, med varierande grad av GU-anknytning.

    Angående punkt 2 och 3:

    Jag upplever att det är en “djungel” vad gäller den gamla IT-policyn på Ekologihuset, med alla olika avdelningar som kallas för “Departments” etc., och det var av den anledningen jag lade fram dessa förslag.

    Detta är faktiskt också ett problem vad gäller rekrytering av studenter, doktorander och postdocs utifrån, det är helt enkelt rörigt och oöversiktligt.

    Som ett exempel på detta kan jag nämna min postdoc Shawn Kuchta, som hade varit här i två år, men inte lyckades hitta Anders Hedenströms mailadress när han surfade runt på olika hemsidor på E-huset. Detta eftersom det inte finns en central sida där all personal och alla deras befattningar finns listade, utan det finns ett antal sidor som man själv får leta upp. Och där tror jag att vi missar mycket, det finns ett pris för den här röran.

  4. Inger Ekström

    @Erik jag håller med dig till fullo angående webben. Vi har precis börjat att dra i det. Jag har försökt att hitta alla som jobbar med webben inom den nya institutionen och vi har bildat en helt inofficiell webbgrupp. Vi ska ha vårt andra möte idag och diskutera just vilken information som finns, vilken information som bör finnas och hur vi kan samordna den.

    En webbplats ska absolut inte vara strukturerad efter hur den interna organisationen ser ut, utan ska utgå ifrån användarnas behov. Där har vi något att bita i eftersom hela LUs webb är strukturerad efter organisation!

    Givetvis bör det finnas en lista på all personal på ett enda ställe, men även här gör LU det svårt för oss (vilket i och för sig inte är något försvar). Det går inte att få in informationen från flera avdelningar i LUCAT till OOIS. Alltså måste sådana listor underhållas manuellt, vilket är sanslöst 2009!!! Dessutom stämmer ju inte informationen i LUCAT med verkligheten, men det är ett annat problem. 🙂

    /Inger Ekström, tillträdande informatör

  5. Per Lundberg

    Några funderingar kring organisation och FU.
    Min långtifrån träffsäkra känsla är att vi på något sätt vill äta kakan och ha den kvar. Flexibilitet och beständighet på en och samma gång. Namnlösa, men med starka identiteter.
    Det är många motstridigheter som ska bli till ett.

    – De föreslagna enheterna ska i första hand ses om adminsitrativa entiteter. Kan man skilja på form och innehåll? Hur ska administrativ robusthet matchas mot laissez-fair vad avser grupptillhörighet och in- och utvandring mellan enheter?

    – Forskargrupper ska utgöra byggstenarna. Vad är en forskagrupp? En Feromongrupp om 20 personer är väl en sådan, men en professor och två doktorander? Blir en forskargrupp till när man sätter ett namn på ett antal personer?

    – Identitetsmarkörer ska saknas i den nya organisationen (inga namn, hemsidor, logotyper eller vad det nu kan vara). Hur ska en Enhet bli till en intellektuellt och socialt fungerande entitet utan namn? Är inte just identitetsmarkörer livsviktiga när olika kulturer, traditioner och ämnesidentiteter ska föras samman i en omorganisation och sammanslagning?

    – Storleken på enheterna specificeras till 30-50 personer. Men visar inte all historisk erfarenhet (i) att framgång (hur man nu mäter det) är storleksoberoende och (ii) att enheters storlek varierar kraftigt över tiden (inte minst då externfinansiering i stor utsträckning styr vår verksamhet). Hur ska systemet skötas så att enheters storlek vidmakthålls och förblir på den stipulerade nivån? Ska det finnas regler för avknoppning av svällande enheter och eutanasi för obotligt sjuka d:o?

    – Vad tänker doktoranderna om organisation och FU? När jag för ett par eoner sedan var doktorand vill jag “vara någon”, d.v.s. tillhöra en grupp med akademiska förebilder. Biologiska institutionen kommer att vara för stor för detta. Alltså forskargruppen. Vi är med andra ord på väg mot ett system av nordamerikanskt snitt med “labs” kring någon senior P.I. Är det vad vi vill?

    – Kanske är det dags att tänka tanken om forskarhotell till slut. Universitet och institutioner är inget annat än administrativa överbyggnader inom vilka det ryms olika efemära projektkonstruktioner (forskargrupper?) som kommer och går i takt med externfinansieringen. “Ämnen” är otidsenliga och omoderna – flexibilitet, dynamik, rörlighet, samverkan och gränsöverskridande är ledord. Men om inga gränser finns kan heller inte något överskridas.

    Jag har många frågor och få svar. Ser fram emot att lära mig och förstå.

  6. Erik Svensson

    Per sätter fingret på en viktig punkt som jag har undrat över i många år, och som någon måste våga ta tag i:

    “Forskargrupper ska utgöra byggstenarna. Vad är en forskagrupp? En Feromongrupp om 20 personer är väl en sådan, men en professor och två doktorander? Blir en forskargrupp till när man sätter ett namn på ett antal personer?”

    Definierandet av en forskargrupp, i det laizze-faire system som rått hittills, är också en maktposition. Den som lyckas etablera “bilden” av sig själv som ledande en forskargrupp (hur heterogen den än är) har också lyckats få en plattform och därmed en maktposition. Den som inte har strävat efter detta, eller inte lyckats, blir osynliggjord.

    Pers undran är relevant, eftersom “forskargrupp” måste definieras på ett någorlunda enhetligt vis, för det finns ingen chans att en professor med en eller 2 doktorander kan hävda sig gentemot stora och etablerade grupper som t. ex. Feromongruppen eller Molekylär Ekologi. För min personliga del tycker jag att “forskargrupp” ska vara centrerade runt enskilda professorer, snarare än de mer eller mindre informella “karteller” som har vuxit fram. Huruvida det är bra eller dåligt, eller ett nordamerikanskt system eller inte, låter jag vara osagt, men diskussionen måste tas.

    Sedan tycker jag också att det ligger en del i det Per säger på slutändan, utan att ta ställning vare sig för eller emot de nu föreslagna enheterna, jämfört med dagens system:

    “Ämnen” är otidsenliga och omoderna – flexibilitet, dynamik, rörlighet, samverkan och gränsöverskridande är ledord. Men om inga gränser finns kan heller inte något överskridas.”

  7. Biologibloggen » Så här ser Biologibibliotekets nya styrgrupp ut

    […] ”Styrgrupp bibliotek leds av en lärarrepresentant och har därutöver en doktorand, en GU-student, 3 lärare och två bibliotekarier/bibliotekspersonal. Styrgruppen ansvarar för institutionens biblioteksservice och bevakar institutionens intressen i biblioteksfrågor” enligt det förslag som BISAM-gruppen gjorde. […]

Kommentarsfältet är stängt.