”Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; ….”*
Årets julklapp är två – en morot och en piska….? Nja, en chokladbit och en frånvaro-tavla. Båda på sitt sätt ett uttryck för att Biologiska institutionen bryr sig om dig och behöver dig!
- Visst kan det vara effektivt att som lärare eller doktorand sitta hemma någon dag och skriva färdigt en uppsats eller förbereda en föreläsning. Jag gör själv gärna det när jag har möjlighet att välja. Och fältarbete liksom konferensresor och utvärderingsuppdrag är nog så viktiga. Men då saknar vi dig kanske på institutionen :-(. Vi väntar på dina kreativa inspel under seminarierna, dina administrativa insatser och din glada uppsyn:
- Var är du?
- När är du tillbaka?
- Hur kan man få tag på dig?
E-post kan det bli för mycket av. Prefekten hyllar modellen ”management by walking around”. När jag lyckats ta ut stegen är det därför jättetråkigt om kontoret är tomt och ingen vägledning finns att få om huruvida innehavaren är i Sydafrika i ännu en månad eller bara ute på lunch. Det pratas ibland om rumsbrist, speciellt i Ekologihuset. Kanske finns här ett ledigt rum eller plats för en till…? För att underlätta kommunikationen med arbetskamraterna får ni en informationstavla att sätta upp på kontorsdörren! Dina kollegor behöver dig!
- Den andra julklappen, chokladbitarna, är även den av det symboliska slaget. Liten den också men uttryck för ärlig uppskattning. Liten för att tiderna är något kärva vad gäller ekonomin. Vi märker av att fakultetsanslagen till både forskning och utbildning är i stort sett oförändrade trots ökade lönekostnader. Vi kommer ändå att göra ett ekonomiskt ”nollresultat” för 2014 och även om budgeten för 2015 inte riktigt går ihop sig så är läget under kontroll. Vi har myndighetskapital (=pengar på banken) om det behövs och kvalitén i verksamheten är fortsatt hög. Så stort tack för alla fina insatser. Tack ni som ser till att vi har kostnadskontroll. Forskning bedrivs idag inte utan externa anslag. Både tack och grattis till er som under året dragit in närmare 100 miljoner till institutionen och gjort vår forskning möjlig. Ni som fått avslag på era ansökningar, ta några steg tillbaka och fundera på strategin. Prova något nytt; olika utlysningar kräver olika angreppssätt. Det finns många sorters anslag. Tack till våra finansiärer – stiftelser och skattebetalare!
Intresset från allmänheten för vad vi gör är stort och genomslaget för vår forskning likaså, såväl i den vetenskapliga pressen som i dagspress och andra media. Tack till er som tar ”tredje uppgiften” på allvar!
Vi får en ny rektor vid årsskiftet. Torbjörn von Schantz har en gedigen erfarenhet som forskare i zooekologi, lärare och prefekt vid Ekologiska institutionen och dekanus för naturvetenskapliga fakulteten. De senaste två åren utlånad som prorektor till konkurrenten SLU. Det finns all anledning att tro att kärnverksamheten nu kommer prioriteras och att utsvävningarna på central nivå kommer att minska till förmån för pengar till fakulteterna och institutionerna. Jag skulle våga köpa (ännu) en begagnad bil av den mannen!
Jag vill därför passa på att gratulera Torbjörn till det nya uppdraget och ärligt önska honom lycka till! Inte för att smickra eller ställa mig in – utan för att det finns mycket att reda upp och det är tacknämligt att någon med verksamhetsperspektiv är beredd att ta på sig ett så krävande ledningsuppdrag. Jag har uppmuntrat Torbjörn att behålla åtminstone ett symboliskt arbetsrum på institutionen för att han inte skall gå bort sig i de högre sfärerna. Kunde Philip Sandblom operera på förmiddagen för att sedan cykla till universitetshuset och leda universitetet så kan väl Torbjörn göra detsamma? Åtminstone någon dag i veckan. I väntan på att han skall nappa på erbjudandet har jag reserverat utrymmet bredvid mitt feromon-kontor för honom. VVS-schaktet har märkts om till TvS-schakt.
Som prefekt tycker jag att samarbetet med kollegorna vid institutionen är fortsatt gott men kanske missar man som prefekt de andra ”signalerna”? Så tycker ni annorlunda är ni välkomna också med dessa synpunkter. Repressalier förekommer inte. Jag lovar att lyssna – men inte nödvändigtvis att göra som ni säger. När jag klagade på tillträdande Rektor i hans tidigare liv som Dekanus sa han ungefär så:
– Jodå, jag lyssnar. Men jag gör kanske inte som du säger…
Något låg det nog i det. I de flesta frågor får vi dock, då som nu, ett mycket gott stöd från fakulteten. Tack till alla er som på högre nivåer arbetar för biologin i Lund och för alla annan god vetenskap och utbildning!
Jag ser med tillförsikt och glädje fram emot ett nytt år på Biologiska institutionen. Lycka till med alla era projekt av olika slag. Tänk på – men dra också nytta av – era kollegor!
”Ingen människa är en ö…” – tillsammans kan vi göra 2015 till ett riktigt
Gott Nytt År!
*) John Donne ur Devotions upon Emergent Occasions (1623), Meditation XVII. Från denna predikan lånade Ernst Hemmingway titeln till vad som kanske blev hans främsta verk, For whom the bell tolls, en skildring av kamp för värdighet och mänsklighet mot alla odds, full av symbolik.
