Att förstå hur du flyger som en fågel och att lösa gåtan om varför sjöar och vattendrag blir bruna – det var ämnena för Tandem talk 13 oktober.
Christoffer Johansson (evolutionär ekologi) ägnar sin tid åt att förstå hur flygapparaten fungerar – hur vingarna ser ut och hur fåglarna flaxar med vingarna. Hur mycket energi och kraft – i relation till storlek och vikt – krävs egentligen av en fågel för att den ska kunna flyga?
Genom studier i institutionens vindtunnel, där forskare kan ta kontroll över flaxandet, kan Christoffer experimentera med optimal aerodynamisk vingdesign. De bygger modeller, alltså robotvingar, för att prova olika sätt att flaxa vingarna och se hur olika vingars och fjädrars egenskaper påverkar flygförmågan. Allt för att förstå varför fåglar ser ut och rör sig som de gör – för att komma underfund med hur vi kan skapa apparater som flyger som fåglar.
Emma Kritzberg (akvatisk ekologi) har under lång tid intresserat sig för brunifiering – alltså vad det är som gör att vattendragen blir brunare och brunare genom olika typer föroreningar. Från jord, åkrar och träd – inte minst granskogens barr. Varför är det intressant? Jo för att vattnets färg påverkar vårt dricksvatten och det som kan leva och växa i vattnet.
Redan 2007 åkte hon runt och tog prover i flera sjöar för att ta reda på orsaken till och konsekvenserna av det allt brunare vattnet. Det har blivit många vattenprover att studera och jämföra mellan. Emma är mycket för järn! Enligt henne påverkar det hur alla element fungerar! Det var också ett av de hetaste spåren i jakten på lösningen kring det bruna vattnet.
För 15 år sedan var antagandet att det mestadels handlade om ett resultat av återhämtning från försurning och påverkat av nederbörd.
Idag är huvudspåret att det rör sig om en långtgående trend som drivits fram av ändringar i markanvändningen som påverkats av surt nedfall och klimatet.
Text och foto: Anders Örtegren
