Biologibloggen

Biologiska institutionen | Lunds universitet

Docentföreläsning med nanostuk

En person sitter bakom en kateder som det står en flaska med något i på.
Fredrik Johansson visar och berättar.

Idag höll Fredrik Johansson sin docentföreläsning ”Nanoteknologi – hur påverkar den ’nya’ teknologin våra kroppar”. Fredrik berättade att ”den nya teknologin” inte alls är så ny. Redan på 60-talet funderade man på hur man skulle kunna få in små partiklar i kroppen för att läka den. Men den officiella definitionen på en nanopartikel kom inte förrän 2011.

Definitionen säger att ett nanomaterial är ett material där 50 % eller mer av partiklarna har en storlek mellan 1 och 100 nm. Fast riktigt så lätt är det inte, även andra sammansättningar och storlekar kan komma i fråga.

Det som är speciellt med nanopartiklar är att de har stor yta per volymenhet, är lätt luftburna, de når lätt lungornas alveoler och de är små nog att passera kroppens barriärer. Det gör att man hoppas på att kunna använda nanopartiklar inom medicinen för att få in läkemedel på rätt ställe. Tanken är att ett läkemedel ska sättas ihop med nanopartiklar som sedan tar sig till rätt plats där nanopartiklarna släpper lös läkemedlet. Forskarna håller också på att försöka odla vävnader av cellkulturer genom att de får växa på olika vävar av nanofibrer.

En person står upp och pratar med ett papper i handen.
Olle Anderbrant introducerar Fredrik Johanssons docentföreläsning.

Idag använder man nanopartiklar inom en mängd andra områden också. I luktfria strumpor finns det silvernanopartiklar, i livsmedel finns det titanoxid och det finns till och med bakteridödande nappar med silvernanopartiklar. Hur det här påverkar oss vet vi inte än.

Det är väldigt svårt att göra en modell för hur människokroppen påverkas av nanopartiklar, då partiklarna kan vara väldigt olika. Nanopartiklar av nickel till exempel är långa och spetsiga och väldigt svåra för kroppen att göra sig av med. Medan nanopartiklar av polystyren blir mjuka som spagetti och är lätta att bli av med. Studier har funnit att nanopartiklar kan påverka membran och orsaka inflammationer.

Om man äter mycket silver kan man drabbas av något som heter Argyria. Det är ett kroniskt tillstånd där huden blir blåfärgad. Förr åt kungligheter och annat fint folk med silverbestick och kan på så sätt ha fått i sig silvernanopartiklar. Så kanske har nanopartiklar gett upphov till myten att kungligheter har blått blod.

Tack Fredrik för en mycket upplysande och intressant föreläsning och grattis!

Skrivet och fotat av Inger Ekström

september 25, 2015

Inlägget postades i

Föreläsning Forskning Händelser