Lektor emeritus och mångåriga medarbetaren inom biologiundervisningen i Lund Paul Holmgren gick bort under julhelgen 2017.
Paul hade en imponerande vitalitet och ett brett intresse för biologi inkluderande i princip all organismgrupper. Detta intresse grundlades redan i barndomen. Paul växte upp på ett lantbruk utanför Sävar i Västerbotten och han berättade om hur han som pojke metade i Sävarån och inte ratade karpfiskarna utan tog hem dem för bestämning och avsmakning.
Jag vill minnas att han absolut avrådde från att äta Stäm (Leuciscus leuciscus) medan Id (Leuciscus idus) smakade utmärkt. Denna vana följde med honom hela livet och närhelst han hittade en ny art i en fiskaffär genomförde han alltid samma gastronomiskt-zoologiska
undersökning.
Pauls naturintresse ledde till biologistudier vid Uppsala Universitet där han disputerade 1968 med en avhandling med titel, ”Comparative studies on photosynthesis in plants native to habitats differing in level of irradiance”. Försöksmaterialet var framför allt Gullris, dvs (Solidago virgaurea). En av uppsatserna, som skrevs med Olle Björkman, var under lång tid en av de självklara ingångarna i området.
Efter doktorsexamen återvände Paul till Västerbotten och det nyligen instiftade Umeå universitet där han var med om att bygga upp biologiundervisningen. Han bytte nu forskningsinriktning och började arbeta med Drosophila i samarbete Bertil och Marianne Rasmusson.
I början av 1980 talet fick Paul en tjänst som lektor i genetik här i Lund. Under drygt 10 år drog Paul ett stort undervisningslass och var ansvarig för de högre kurserna i både molekylär och klassisk genetik. När han pensionerades delade undertecknad och Bengt Widegren på hans undervisning. Efter pensionering medverkade han som föreläsare på flera kurser och fanns med som en levande kunskapsbank. Han fortsatte på ett imponerande sätt att läsa vetenskap och han kom han ofta pratade om något han nyligen läst i Nature eller Science.
När Arabidopsis blev ett på Genetiska institutionen aktivt undersökt släkte kom han och visade en inventeringsrapport från sydberg i mellersta Norrland där man hittat backtrav på ett antal nordliga lokaler. Detta gav upphov till att Magnus Nordborg åkte upp till Svante Holm på mittuniversitetet och gjorde tillsammans fann de flera genotyper av backtrav som är anpassade till mellersta Norrland.
Detta var starten till en rad eko-genetiska projekt där en försökslokal låg på höga kusten och andra låg i Skåne, Norwich eller Chicago. Denna enkla handling, så typisk för Paul att dels hålla koll på inventeringsrapporter från 1800-talet dels omedelbart vilja hjälpa sina kollegor, kan sägas knyta ihop flera sidor av Pauls liv, naturen i Norrland, genetiska och fysiologiska studier på ekotyper i
växter och en stor och bred organismkunskap.
Vi minns Paul Holmgren med glädje.
Torbjörn Säll
