Den planerade “översynen” har nu påbörjats enligt de direktiv som gavs av Biologiska institutionens styrelse på februarimötet. Den 10-12 maj kommer vi att få besök av några externa rådgivare som kan se vår institution och dess verksamhet med friska ögon ”utifrån”, och hjälpa oss med förslag på ny organisation. I nuläget har professor Kerstin Johannesson från Tjärnö/Göteborgs universitet och professor Sven Bergström, Umeå universitet, lämnat klartecken för medverkan.
I god tid före 10-12 maj skall referensgruppen få ta del av material om vår tidigare forskningsorganisation (dvs COB, Ekologi, Museerna), bestående av en reviderad och uppdaterad version av grundmaterialet som lämnades inför RQ-08, infrastrukturrapporten som togs fram förra året av BiSam, samt diverse ”nyckeltal” (personallistor, personalens externa finansiering och GU-engagemang, bibliometri). Administrationen och biologibiblioteket hjälper oss ta fram dessa uppgifter.
Under dagarna 10-12 maj kommer referensgruppen tillsammans med ledningsgruppen att vilja intervjua ett stort antal lärare/forskare och företrädare för doktoranderna vid institutionen (dock inte alla – det låter sig omöjligt göras!). Om du är forskargruppsledare eller avdelningsföreståndare/ämnesföreträdare är det önskvärt att du försöker göra dig tillgänglig dessa dagar för att vi skall kunna ta del av dina synpunkter. Tanken är att intervjuer och basmaterial (se ovan) skall ligga till grund för ett förslag på indelning i nya enheter/ämnen, som skall börja gälla från och med 1 januari 2011. Vi vill med bibehållande av fungerande forskargrupper tillskapa enheter bestående av 30-50 personer med gemensamma intressen kring en fungerande forsknings- och utbildningsmiljö. Ämnes- och enhetsindelning kommer inte nödvändigtvis att följas åt. Vi kommer också att inhämta synpunkter från prefekter vid andra institutioner. Rapporten skall föreläggas styrelsen i juni. Styrelsen fattar därefter beslut om remissrunda inom institutionen och den vidare handläggningen. Beslut om ny organisation måste fattas av styrelsen senast i slutet av september för att kunna ligga till grund för 2011 års budget. Därefter kan vi förhoppningsvis med lust och glädje arbeta mot gemensamma utmaningar och mål när det gäller undervisning, forskning – och innovationer…..
/Ledningsgruppen
Wilhelm Granéli
Som underlag till organisationsöversynen har vi blivit uppmanade att skicka våra publikationslistor till biblioteket. För beräkning av H-faktorer (m m?). Inte första gången precis. Man förundras över att databaserna är så undermåliga att manuellt arbete ska behövas. Visserligen finns det en mängd forskare med samma namn, men något filtersystem borde kunna fixa detta. Men det är ju mer en teknikalitet. Intressantare är vad litteraturlistorna skall användas till. Det har under senare år kommit en hel del tung kritik mot användning av bibliometriska data t ex för resursfördelning till universitet, fakulteter och institutioner och inte minst till enskilda forskare. Se t ex dagens Sydsvenska:
http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article644945/Skilj-pa-kvalitet-ochkvantitet-i-forskningen.html
Man får hoppas att de externa konsulterna tar fasta på forskningens innehåll på vår nya institution, inte stirrar sig blinda på citeringsanalyser, manusoutput och impactfaktorer när man kommer med rekommendationer om hur vår framtida organisation ska se ut. Och inte går ner på nivån enskilda forskare, något som väckte en hel del ont blod när Kemicentrum omorganiserades. Det finns ju redan ett ganska gediget underlag i form av RQ08 och dessutom utvärderingar i samband med Linnéansökningar och Strategiska ansökningar.
Det gäller också för organisationskonsulterna att blicka framåt, inte enbart titta på vad vi åstadkommit sen tidernas begynnelse (= före LUPP = 2002?).
Almut
Hej
jag håller helt med inlägget och hoppas att hela ledningsgruppen plus externa granskare är minst lika kritiska mot bibliometri som tidningsartikeln som är verkligen värd att läsa! I min uppfattning är det ungefär lika etsnakaplig att använda bibliometri som det vore att använda astrologi vilket också togs på mycket stor allvar under en lång period av människor…
Men det kan ju vara bra att se publikationslistor för andra anledningar.
Christer Löfstedt
Jag tror att Ville och Almut (och alla övriga) kan vara ganska lugna. Den stundande översynsprocessen kommer inte att missbruka bibliometri. Dessutom handlar inte översynen om en utvärdering av enskilda forskare utan att lämna förslag till hur instiutionen skall vara organiserad – åtminstone vad gäller forskningen. Önskan är att ge verksamheten bra förutsättningar och de anställda bra arbetsförhållanden.
Min egen åsikt om bibliometri och alla andra mer eller mindre ”automatiserade” metoder för att bedöma forskning och vetenskaplig kvalité ligger väldigt när vad författarna till inlägget i Sydsvenskan ger uttryck för. Jag vet inte om denna positionsbestämning av prefekten lugnar eller oroar personalen.
Publiceringsstatistik är ju å andra sidan inte heller alldeles ointressant. Få uppsatser som ingen citerar publicerade i smala tidskrifter är i allmänhet sämre än många välciterade uppsatser i tidskrifter med hög impact factor. Ledningsgrupp och externa rådgivare kommer att titta på forskningen vid institutionen i många dimensioner. Nyckeltal är bra att ha tillgång till och sedan får de användas med förnuft. Vi kommer också att be er alla (förordnade lärare och forskare) att berätta om vilken forskargrupp ni ingår i, vilken roll ni har i denna grupp, vad ni har för planer (mycket kort) för de kommande 5-10 åren och vilka ni vill samverka med inom och utom institutionen…. Vi kommer också att intervjua doktorander och forskare som ännu inte etablerat sig.
Allt sådant får väl sedan värderas i ljuset av vad som publicerats de senaste åren, vilka kurser ni bidragit till, hur mycket fakultetsresurser ni disponerar och hur mycket externa pengar ni drar in.
Förslaget till ny organisation av institutionen kommer att basera sig på ett begåvat (?) försök till samlad bedömning av alla dessa faktorer (och flera därtill.