För sjätte året i följd anordnades Systematikdagarna, denna gång i Göteborg med Naturhistoriska museet, Botaniska trädgården, Göteborgs universitet och ArtDatabanken som arrangörer. Mötet samlade detta år 136 deltagare, merparten knutna till något av de större universiteten i Sverige, men en mindre andel kom från mindre högskolor samt några utländska universitet.
Under de två dagarna mötet ägde rum presenterades en rad föredrag med vitt skilda innehåll. Måndagen inleddes med flera föredrag som berörde taxonomins betydelse för samhället, både globalt och lokalt. Bland annat pågår just nu mycket diskussioner världen över om bevarandet, men även det hållbara nyttjandet av den biologiska mångfalden. För många är kopplingen mellan biologisk mångfald och beskrivandet av densamma uppenbar och självklar, men detta budskap bör också spridas till alla, både andra biologer och naturvårdare, politiker etc. Ett intressant exempel på taxonomins betydelse för odling och handel av meloner och gurkor. Vi fick även en kort rapport från Nagoya, Japan, och arbetet med några av de globala konventioner som rör biologisk mångfald, klimatförändringar, globala taxonomiska initiativ och strategier för bevarande av olika organismer. På Europeisk nivå arbetas det även intensivt för att sprida kunskapen om biologisk mångfald, bl.a. genom nätverket EDIT.
Föredrag av en helt annan natur var t.ex. en presentation av LifeWatch, som kommer att bli en portal där flödet av olika biodiversitetsdata ska knytas samman. Vi fick även kort presentation av Darwins uppväxt och hans arbete med de olika finkarna på Galapagos samt forskningsframsteg inom svampsläktet tuvskivlingar. Måndagens föredrag avslutades med en presentation av flera års arbete för att öka kunskapen om de marina arterna utanför den svenska västkusten och ett föredrag som pekade på det stora behov av taxonomer som finns för att beskriva den biologiska mångfalden i Bolivia, ett av världens artrikaste länder.
Svenska systematikföreningen höll därefter årsmöte och där presenterades Lund som arrangörer av Systematikdagarna 2011, ett uppdrag vi även hade 2007.
Kvällen avlutades med rundvandringar i samlingarna på Göteborgs naturhistoriska museum och därefter en gemensam middag som pågick fram till småtimmarna.
Tisdagen påbörjades med ett par föredrag om den molekylära 454-tekniken som kan ge enorma kvantiteter data på kort tid. Tyvärr har inte analysprocesserna av de stora mängderna data hunnit med i utvecklingen och kräver dessutom mycket datorkraft. En stor del av dagen ägnades sedan åt att lyssna på olika framsteg som gjorts inom olika systematiska forskningsprojekt, från olika grupper av maskar och flugor till polyploidi hos jordgubbar. Man har även hittat nya spännande karaktärer hos vingarna hos insekter där vingmembranet genom interferens reflekterar stabila färgmönster. Ett föredrag belyste också den mardrömssituation som mollusktaxonomerna brottas med, i vissa fall har arterna upp till flera hundra synonymer.
Nöjda efter två dagars mycket varierande föredrag och mingel med kollegor styrde vi kosan hemåt i snöyran.
Text: Ulf Arup
Christer Löfstedt
Ser fram emot nästa års upplaga som vad jag förstår kommer att ordnas i Lund!
Mikael Hedrén
Personen till vänster på bilden är Ulf Swenson, forskare på Naturhistoriska Riksmuseet med växtsystematik och biogeografi på södra halvklotet som specialiteter. I slutet av 90-talet var Ulf forskarassistent i systematisk botanik i Lund, så några av er känner kanske igen honom och undrar vem han är.