Biologibloggen

Biologiska institutionen | Lunds universitet

Temperaturen betyder mycket för både hundar och mikrober

Idag ordnade SACT ett Tandem Talk med Ronald Kröger och Johannes Rousk. Den sedvanliga slantsinglingen utsåg Ronald Kröger som förte föreläsare med föredraget ”The Infrared Sense of Dogs”.

Efter in introduktion av Johannes började Ronald att berätta om hur hans hund Kevin fått honom att börja fundera på varför hundars nosar är kalla då luktsinnet fungerar bättre när nosen är varm. Däremot måste det till en kall kroppsdel för att känna av infraröd strålning eller värmestrålning som det också kallas.

Det har tagit sex år för Ronald och hans forskargrupp att hitta bevis för att det verkligen finns ett värmesinne hos hundar. Ronald har designat en försöksuppställning där hundarna bara kan komma åt en köttbulle om de kan känna av värmestrålningen. Resultaten från de här försöken visar att Kevin och hans hundkompisar kan känna en skillnad på tio grader på en cirkel med en diameter av 55 millimeter från 1,6 meters håll!

Andra saker som talar för värmesinnet är bland annat att hundvalpar som varken kan se, höra eller gå ändå kan kyla sina nosar på samma sätt som vuxna hundar. Troligen hjälper de kalla nosarna valparna att hitta tiken spenar.

Efter Ronald var det dags för Johannes att prata om ”The microbial control of global biogeochemistry” efter en introduktion av Ronald.

Jordmikrober kan användas som sonder för att ta reda på hur olika miljöfaktorer fungerar och påverkar. Johannes och hans forskargrupp har tittat på hur mikroberna beter sig när de blir utsatta för olika temperaturer.

När mikrober får vänja sig vid en högre temperatur beter de sig inte annorlunda, men hela deras tillväxtkurva flyttas så att de tål högre temperaturer, men inte börjar växa till förrän temperaturen ökat i motsvarande grad. Det här har bland annat betydelse för hur länge mat håller och hur en ska förvara den.

Johannes och hans kollegor har även tittat på hur mikrobtillväxt, cellandning och svampar påverkas av temperaturökningar. I förlängningen kan jordmikrobern användas för att förutsäga hur den globala kolomsättningen blir påverkad av temperaturökningar och vilka eventuella konsekvenser det får.

Tack SACT, Ronald och Johannes för ett intressant och lärorikt Tandem Talk!

Skrivet och fotat av Inger Ekström