Biologiska institutionen | Lunds universitet
I am a PhD student from France and I am working in the Biodiversity Lab in November 2015 under the supervision of Niklas Wahlberg and Mikael Hedrén. I am involved in different projects as investigating the level of DNA degradation in museum specimens of various ages, exploring different possibilities for sequencing DNA from museum samples and finally phylogenetics studies on particular clades of Lepidoptera (butterflies).
My name is Yihan and I recently started my PhD-studies in the Pheromone Group.
I will study production of insect pheromones in genetically modified plants under the supervision of Christer Löfstedt. Christer’s team has already proven that some of the most common moth pheromone compounds can be produced in a tobacco relative by transient expression of the necessary genes. The aim of my PhD project is to further demonstrate the technical and commercial feasibility of production of insect pheromones in the plant factories by a synthetic biology approach.
I come from China and I was born in Quzhou, which is a small city in Zhejiang Province of China. I went to Nanjing Agriculture University (NAU) to start my bachelor study in year 2008, majored in ecology. After this I majored in Agricultural Entomology and Pest Control at Nanjing Agricultural University and graduated with Master’s degree in June 2015.
I love swimming, various ball games and science, and I am very glad for the opportunity to perform PhD studies and research in the Pheromone group!
I’ve come to Lund this fall, having Ronald Kröger as my supervisor. My work will be based on the observation that the rhinaria of many mammals, i.e. the hairless skin areas around the nostrils, show high variability in shape, wetness, skin structure and temperature. Many of these features suggest that the rhinaria might have a sensory function. In active dogs –as in other carnivorians – the nose tips are usually cooler than the ambient temperature and wet. Our aim is to understand the possible sensory functions of the rhinaria in dogs, by means of behavioral experiments, conducted under semi-natural conditions.
I did my PhD work at the Ethology Department of Eötvös Loránd University in Budapest, Hungary, between 2010-2015. My work focused on the acoustic and visual communicative behavior of dogs. Before that I received an MD from the University of Szeged in 2009.
Idag är vår personaladministratör Thomas Larssons sista dag på biologiska institutionen. Nästa vecka börjar han ett nytt (mer …)
I lördags firade vi Biologins dag i Lund för andra året i rad. Mellan 10 och 15 kom det en mängd besökare till Ekologihuset. Uppskattningsvis var det ungefär (mer …)
I dag ordnade SACT filmvisning. Bengt Olle Bengtsson presenterade sin och filmaren Jens Janssons (mer …)
Idag (onsdag) var det avtackning av Susanne Widell nere på Biskopshuset. Susanne går i pension efter att ha varit vid Lunds universitet sedan 1974. Det var många (mer …)
Idag höll Fredrik Johansson sin docentföreläsning ”Nanoteknologi – hur påverkar den ’nya’ teknologin våra kroppar”. Fredrik berättade att ”den nya teknologin” inte alls är så ny. Redan på 60-talet funderade man på hur man skulle kunna få in små partiklar i kroppen för att läka den. Men den officiella definitionen på en nanopartikel kom inte förrän 2011.
Definitionen säger att ett nanomaterial är ett material där 50 % eller mer av partiklarna har en storlek mellan 1 och 100 nm. Fast riktigt så lätt är det inte, även andra sammansättningar och storlekar kan komma i fråga.
Det som är speciellt med nanopartiklar är att de har stor yta per volymenhet, är lätt luftburna, de når lätt lungornas alveoler och de är små nog att passera kroppens barriärer. Det gör att man hoppas på att kunna använda nanopartiklar inom medicinen för att få in läkemedel på rätt ställe. Tanken är att ett läkemedel ska sättas ihop med nanopartiklar som sedan tar sig till rätt plats där nanopartiklarna släpper lös läkemedlet. Forskarna håller också på att försöka odla vävnader av cellkulturer genom att de får växa på olika vävar av nanofibrer.
Idag använder man nanopartiklar inom en mängd andra områden också. I luktfria strumpor finns det silvernanopartiklar, i livsmedel finns det titanoxid och det finns till och med bakteridödande nappar med silvernanopartiklar. Hur det här påverkar oss vet vi inte än.
Det är väldigt svårt att göra en modell för hur människokroppen påverkas av nanopartiklar, då partiklarna kan vara väldigt olika. Nanopartiklar av nickel till exempel är långa och spetsiga och väldigt svåra för kroppen att göra sig av med. Medan nanopartiklar av polystyren blir mjuka som spagetti och är lätta att bli av med. Studier har funnit att nanopartiklar kan påverka membran och orsaka inflammationer.
Om man äter mycket silver kan man drabbas av något som heter Argyria. Det är ett kroniskt tillstånd där huden blir blåfärgad. Förr åt kungligheter och annat fint folk med silverbestick och kan på så sätt ha fått i sig silvernanopartiklar. Så kanske har nanopartiklar gett upphov till myten att kungligheter har blått blod.
Tack Fredrik för en mycket upplysande och intressant föreläsning och grattis!
Skrivet och fotat av Inger Ekström
På terminens första Tandem Talk berättade Dan Nilsson och Emma Kritzberg om sin forskning. Efter slantsingling började Dan med att (mer …)
My name is Charlotta and I´m a new lecturer in the Molecular Cell Biology unit. During the autumn 2015 semester I will work as a teacher in microbiology and molecular cell biology, e.g. in the BIOR18 Microbiology course.
I´m a food microbiologist with an MSc in Chemical Engineering (1999) and a PhD in Applied Microbiology (2005) from the Faculty of Engineering (LTH) at LU. During 2007-2015 I worked as a teacher and researcher at the National Food Institute at the Technical University of Denmark (DTU). My area of research is microbial food safety and especially development and implementation of nucleic acid based methods (qPCR, NGS etc.) for detection and characterization of foodborne zoonotic bacteria.
Idag firade Café Marina att den har funnits i Ekologihuset i 10 år. Ruza hade slagit på stort och bjöd på en (mer …)
Hi! My name is Jerker and I recently started my PhD-studies at the Aquatic ecology unit.
I will study predator-induced plasticity under the supervision of Christer Brönmark and Anders Nilsson. To gain a deeper understanding of the ultimate and proximate mechanism behind inducible defences, I will base my research on a common cyprinid – the crucian carp (see pic.). This fish provided the first example of an inducible morphological defence in a vertebrate. Its morphological and behavioural responses to predators are very distinct and easy to quantify, and hence, an excellent model organism for this project.
I am born and raised in Östersund, Jämtland from where I migrated to Skåne for the study of biology in year 2009. I have been working at the unit of aquatic ecology with diverse research project since June 2014, when I received my master in aquatic ecology.
I love fishes, science and to drink clean water, and thus, I am very glad for the opportunity to perform future research at this superb unit!
Kommentarer