Our English internal website is launched at last! Most of the content at our Swedish internal website is now also available in English. The content (mer …)
New internal website in English
Markus Ringnér – new research engineer
My name is Markus Ringnér. I recently joined the SciLifeLab Bioinformatics Platform as part of the team for bioinformatics long-term support. Our team is part of a national infrastructure currently building local nodes at Swedish Universities. I was recruited to the node at Lund University positioned within the Department of Biology.
I come from a position as a researcher at the Oncology and Pathology Division, Faculty of Medicine, where my research focused on cancer genomics and epigenetics. I obtained my Ph.D. at the Department of Theoretical Physics and I am very glad for this opportunity to return to the Faulty of Science. You are most welcome to contact me with questions related to bioinformatics and beyond.
You can find more information about the bioinformatics long-term support here.
Equality group recommends: The eye of the Twitterstorm
A new initiative from the Equality Group at the department is to use this forum to recommend interesting and thought-provoking equality-themed articles, blog posts, etc.
We recommend this article that was recently published in Nature:
Science and sexism: In the eye of the Twitterstorm
It discusses the role that social media in general, and Twitter specifically, can have in shaping the debate around gender issues in science. We like the article because it gives a balanced view of the strengths and limitations of what social media can accomplish in this area. Check it out!
Gör en insats och få ökad synlighet på köpet
Idag ordnade SACT seminarium. Marie Dacke hade bjudit in Olle Terenius från Uppsala. Han berättade hur SLU jobbar med (mer …)
Elsa Call – new PhD-student
I am a PhD student from France and I am working in the Biodiversity Lab in November 2015 under the supervision of Niklas Wahlberg and Mikael Hedrén. I am involved in different projects as investigating the level of DNA degradation in museum specimens of various ages, exploring different possibilities for sequencing DNA from museum samples and finally phylogenetics studies on particular clades of Lepidoptera (butterflies).
Yihan Xia – new PhD-student
My name is Yihan and I recently started my PhD-studies in the Pheromone Group.
I will study production of insect pheromones in genetically modified plants under the supervision of Christer Löfstedt. Christer’s team has already proven that some of the most common moth pheromone compounds can be produced in a tobacco relative by transient expression of the necessary genes. The aim of my PhD project is to further demonstrate the technical and commercial feasibility of production of insect pheromones in the plant factories by a synthetic biology approach.
I come from China and I was born in Quzhou, which is a small city in Zhejiang Province of China. I went to Nanjing Agriculture University (NAU) to start my bachelor study in year 2008, majored in ecology. After this I majored in Agricultural Entomology and Pest Control at Nanjing Agricultural University and graduated with Master’s degree in June 2015.
I love swimming, various ball games and science, and I am very glad for the opportunity to perform PhD studies and research in the Pheromone group!
Anna Bálint – new postdoc
I’ve come to Lund this fall, having Ronald Kröger as my supervisor. My work will be based on the observation that the rhinaria of many mammals, i.e. the hairless skin areas around the nostrils, show high variability in shape, wetness, skin structure and temperature. Many of these features suggest that the rhinaria might have a sensory function. In active dogs –as in other carnivorians – the nose tips are usually cooler than the ambient temperature and wet. Our aim is to understand the possible sensory functions of the rhinaria in dogs, by means of behavioral experiments, conducted under semi-natural conditions.
I did my PhD work at the Ethology Department of Eötvös Loránd University in Budapest, Hungary, between 2010-2015. My work focused on the acoustic and visual communicative behavior of dogs. Before that I received an MD from the University of Szeged in 2009.
Avtackning i dagarna två
Idag är vår personaladministratör Thomas Larssons sista dag på biologiska institutionen. Nästa vecka börjar han ett nytt (mer …)
Biologins dag – en dag full av aktiviteter
I lördags firade vi Biologins dag i Lund för andra året i rad. Mellan 10 och 15 kom det en mängd besökare till Ekologihuset. Uppskattningsvis var det ungefär (mer …)
350 år på en halvtimme
I dag ordnade SACT filmvisning. Bengt Olle Bengtsson presenterade sin och filmaren Jens Janssons (mer …)
Nu ska floran dammas av
Idag (onsdag) var det avtackning av Susanne Widell nere på Biskopshuset. Susanne går i pension efter att ha varit vid Lunds universitet sedan 1974. Det var många (mer …)
Docentföreläsning med nanostuk
Idag höll Fredrik Johansson sin docentföreläsning ”Nanoteknologi – hur påverkar den ’nya’ teknologin våra kroppar”. Fredrik berättade att ”den nya teknologin” inte alls är så ny. Redan på 60-talet funderade man på hur man skulle kunna få in små partiklar i kroppen för att läka den. Men den officiella definitionen på en nanopartikel kom inte förrän 2011.
Definitionen säger att ett nanomaterial är ett material där 50 % eller mer av partiklarna har en storlek mellan 1 och 100 nm. Fast riktigt så lätt är det inte, även andra sammansättningar och storlekar kan komma i fråga.
Det som är speciellt med nanopartiklar är att de har stor yta per volymenhet, är lätt luftburna, de når lätt lungornas alveoler och de är små nog att passera kroppens barriärer. Det gör att man hoppas på att kunna använda nanopartiklar inom medicinen för att få in läkemedel på rätt ställe. Tanken är att ett läkemedel ska sättas ihop med nanopartiklar som sedan tar sig till rätt plats där nanopartiklarna släpper lös läkemedlet. Forskarna håller också på att försöka odla vävnader av cellkulturer genom att de får växa på olika vävar av nanofibrer.
Idag använder man nanopartiklar inom en mängd andra områden också. I luktfria strumpor finns det silvernanopartiklar, i livsmedel finns det titanoxid och det finns till och med bakteridödande nappar med silvernanopartiklar. Hur det här påverkar oss vet vi inte än.
Det är väldigt svårt att göra en modell för hur människokroppen påverkas av nanopartiklar, då partiklarna kan vara väldigt olika. Nanopartiklar av nickel till exempel är långa och spetsiga och väldigt svåra för kroppen att göra sig av med. Medan nanopartiklar av polystyren blir mjuka som spagetti och är lätta att bli av med. Studier har funnit att nanopartiklar kan påverka membran och orsaka inflammationer.
Om man äter mycket silver kan man drabbas av något som heter Argyria. Det är ett kroniskt tillstånd där huden blir blåfärgad. Förr åt kungligheter och annat fint folk med silverbestick och kan på så sätt ha fått i sig silvernanopartiklar. Så kanske har nanopartiklar gett upphov till myten att kungligheter har blått blod.
Tack Fredrik för en mycket upplysande och intressant föreläsning och grattis!
Skrivet och fotat av Inger Ekström
Kommentarer