GU-gruppen
GU-gruppen har haft 7 möten fram till nu. Som bakgrundsmaterial för gruppens arbete användes en nulägesbeskrivning av GU inom Inst. för Biologisk Grundutbildning (BI), Ekologiska inst. (Ekol) samt Inst. för Cell- och Organismbiologi (COB) (gjord av CJS). I denna beskrivs organisationen av GU och ekonomin för de 3 enheterna, samt utbildningsstruktur, kursutbud och studiestatistik för biologin. Dessutom användes kursplaner, utbildningsplaner och övrig utbildningsinformation från biologin och övriga utbildningar. Uppdraget var att diskutera frågor som innefattade utbildningens upplägg och innehåll, studentrekrytering, biologins förhållande till andra närliggande/konkurrerande utbildningar och masterexamina. Vi har även diskuterat specifikt museernas framtida roll i grundutbildningen. Dessa diskussioner har identifierat områden som bör åtgärdas och även lett till ett antal konkreta förslag. Vi håller också på att göra en enkät med alla som är aktiva i undervisningen. Samma frågor kommer också att diskuteras i studentorganisationerna. Gruppen kommer att sammanfatta svaren på denna enkät och sammanställa detta tillsammans med gruppens egna slutsatser. I detta skede av arbetet har huvudsyftet inte varit att diskutera hur organisationen av GU ska se ut. Gruppen kommer dock att presentera ett inledande förslag till en sådan organisation, även om denna diskussion måste föras i ett sammanhang där den nya institutionens hela organisation behandlas. Gruppens arbete kommer att sammanfattas i en rapport och presenteras vid BISAM-mötet den 2 oktober.
FU-gruppen
Gruppen har sammanträtt vid 4 tillfällen. Diskussionerna om hur FU kan organiseras inom den framtida biologiska institutionen har mynnat ut i tre alternativa förslag. Dessa förslag kan sammanfattas som:
- behåller nuvarande 11 FU-ämnen
- samma antal som nu (11) men nya FU-ämnen med en anpassning och modernisering av befintliga ämnesbeteckningar
- endast 4 FU-ämnen med stor bredd och långsiktighet.
De olika förslagen har både för- och nackdelar, men gruppen anser att förlaget A är det med flest nackdelar. Diskussionerna har även gällt hur kursutbud, studierektorskap och handledarkollegium skall organiseras.
Infrastrukturgruppen
Infrastrukturgruppen har gjort en inventering av befintlig ”större” infrastruktur som finns inom Ekologi, COB och Museerna. Den nuvarande listan upptar större instrument och enheter som Mikroskopicentrum (Syngruppen), DNA sekvenseringslab (Ekologi), Elektrofysiologi lab (Syngruppen och Feromongruppen), Fermentorutrustning (Molekylär genetik), Masspektrometri för istotopanalyser (Kemisk ekologi), GC/MS (Feromongruppen), Scanner (Museerna), Laboratorium för oorganisk analys (Växtekologi och Systematik), Vindtunnel inkl. energetiklab (Ekologi), Klimatrum (Ekologi och COB), Växthus, Cellodlingslab, Djurhus, Aneboda fältstation, Stensoffa fältstation, Bibliotek, IT, Verkstäder och Museisamlingarna. För varje instrument/enhet har vi tagit in information om bl.a. användare (forskning, FU, GU, interna/externa användare), personal, finansiering, beläggning och framtida investeringsbehov. Inventeringen är nästan slutförd och resultatet kommer att presenteras i en rapport som ska vara klar i slutet av september. Rapporten kommer också att innehålla en SWOT analys samt ett förslag hur frågor rörande prioritering och drift av infrastruktur ska hanteras inom den nya Biologiinstitutionen.
Organisationsgruppen
Gruppen uppdrag var att beskriva de olika rimliga möjligheter som finns till framtida organisation av biologin, både vad avser organisationen i stort, och detaljer i hur inflytande, ansvar, resurser och service skall fördelas. Därmed skall gruppen kunna visa den organisatoriska handlingsfriheten, och så objektivt som möjligt beskriva för- och nackdelar med tänkbara organisationsalternativ. Organisationsgruppen skall uttryckligen undvika att ta ställning till eller favorisera något alternativ. Meningen är att organisationsgruppens rapport skall tjäna som utgångspunkt inför nästa fas, när vi skall välja den organisation vi tycker passar bäst för biologin. Initialt har gruppen samlat information om organisationen på ett antal olika institutioner. Speciellt har KILU (kemi), Fysik, SOL och Ekonomi vid LU, samt EMG i Umeå och Biologisk Institutt i Oslo studerats. Detta har bidragit med en del inspiration och idéer som nu används för att arbeta fram två rimliga ytterlighetsalternativ, med platt respektive starkt enhetsuppdelad organisation. Detta arbete fortsätter nu genom att gruppen systematiskt beskriver fördelar och nackdelar med dessa alternativ. Nästa steg blir att skissera ett tredje alternativ (mellanform), och beskriva fördelar och nackdelar med detta alternativ.
