Foto: Carin Jarl-Sunesson
Claes Wohlfart föddes i Lund 1952, där han också tillbringade sin uppväxt. Efter studentexamen studerade han kemi och biologi och disputerade 1986 i mikrobiologi på en avhandling om hur antikroppar förmår att neutralisera en virusinfektion.
Redan som doktorand visade Claes stort intresse för undervisningsfrågor. Han producerade bl.a. läromedel i mikrobiologi, som användes vid universitet i hela landet. Genom sitt intresse för pedagogik och förmåga att entusiasmera, kom Claes att involveras i undervisning även utanför universitetet. Det är därför inte förvånande att Claes framgent kom att ägna sig åt undervisning.
Efter disputationen fick Claes ett högskolelektorat och rekryterades något senare som prefekt vid Institutionen för Biologisk Grundutbildning, en position han upprätthöll åren 1988 – 2010.
Som lärare blev Claes en mentor för många studenter som genomgått hans kurs i cellbiologi. Kursen var den första akademiska kontakten för många studenter, och åtskilliga av dem har omvittnat att det var Claes’ entusiasm och kunskaper som fick dem att välja biologin för fortsatta studier. Studenterna stod alltid i första rummet. Inga spörsmål var för små eller obetydliga rörande privata problem eller undervisningsfrågor, för att Claes med empati och gott omdöme skulle engagera sig.
Som prefekt och med ett ovanligt gott sinnelag för ekonomi blev Claes mycket uppskattad. I budgetarbetet uppfattades han som korrekt och rättvis vid fördelning av resurser. Inom ramen för prefektuppdraget var han alltid redo att med diplomati och uppfinningsrikedom stödja och uppmuntra lärar- och arbetskollegor i svåra eller pressade situationer.
Som en naturlig följd av hans framgångsrika administrativa arbete och engagemang inom undervisningen, var att Claes erhöll universitetets pedagogiska pris 1993. Han fick också ett särskilt hedersomnämnande då Lunds Naturvetarkår för första gången delade ut ett pris 1998. I motiveringen framhölls särskilt hans engagerade arbete med att införa datoranvändning inom biologiutbildningen. Som Excellent Teaching Practitioner kom han att ingå i fakultetens Pedagogiska Akademi från dess start 2007.
Claes’ gärning som lärare kom främst att beröra de små tingen inom biologin, såsom virus’, mikroorganismers och den enskilda cellens struktur och funktion. Han var dock en sann biolog med ett brinnande intresse för bl.a. botanik. Han introducerade sålunda tidigt sina båda döttrar i växternas fascinerande värld. För flickorna kom de latinska namne spontant att ersätta de svenska trivialnamnen, ofta till munterhet och förvåning i sällskapslivet.
De två sista åren ägnade Claes mycket tid och energi åt sitt stora renoverings- och pensioneringsprojekt – en liten fastighet vid strandkanten i ”Smyge”. Men försynen ville annorlunda och det glädjefyllda arbetet tillsammans med hustrun kom ej att förverkligas.
En god pedagog och människa har gått ur tiden.
För vänner och kollegor vid institutionen
E. Everitt
E. Waldemarsson
L. Bjellin
Kommentarer