Vad förstår djur när det gäller eld? En högst intressant fråga som belystes av forskaren Ivo Jacobs under en tredagarskonferens i Lund. Då presenterades projektet som är det första i sitt slag – en systematisk studie av djurs förståelse av eld. Närmare bestämt våra närmast levande artsläktingar kråkfåglarna och människoaporna.
Ivo Jacobs forskar om hur djur tar sig an eld.
Eldens betydelse för människan är ju vida känd, men hur är det med djur?
Djuren i forskningsprojektet testas i experiment utformade för att simulera hominidernas* tidiga interaktion med eld. Vad förstår djuren om elden? Förstår de att föda påverkas av värme och att eld kan användas för tillredning av mat? Kan de planera för framtida matlagning? Förhoppningsvis kommer Ivo Jacobs forskningsprojekt ge oss nya ledtrådar till hur elden kom in i bilden när det gäller mänsklighetens historia. För trots eldens otvetydiga betydelse för vår utveckling, vet vi i stort sett inget om hur våra förfäder närmade sig och förstod eld.
Föredraget var en liten del av tredagarskonferensen Animals, temperature and man in a changing world som fokuserar på för forskning om djur, temperatur och människa under tidsepoken som började med den industriella revolutionen (även kallad antropocenen).
*den familj primater där gorillor, schimpanser, orangutanger, bonobo och människa ingår.
The Biology doctoral student council (BDR) had meetings on 10 October. Among other things, they discussed a survey of the career meeting, change of representatives, meeting with the Head of the Department, the nomination of a speaker, the well-being of the PhD students and a workshop on A-kassan.
Den 7 oktober hade institutionsstyrelsen möte. Då diskuterades bland annat tertialbokslut II, budget 2023, ombyggnation av växthus A, strategiska planen och hur vi ska spara el.
Meddelanden externt – fakulteten: Fakultetens nya fördelningsmodell 2023-2025
Meddelanden externt – andra utbildningar
Meddelanden internt, om bland annat.:
Biblioteket informerar (Frida Rosengren)
Ekonomi institutionen och GU
BLAM 2023 13-14/4 – masterstudenter kan få komma och lyssna?
Aktuella ärenden
Förslag till beslut: Handledare för examensarbeten, vilka kan vara huvud- respektive biträdande handledare (bifogas).
Förslag till beslut: Examinatorer vt 2023 (bifogas).
Uppföljning diskussion med eventuell input från BUG: ska vi försöka ha fixa ”tidspass” i alla scheman, till exempel 8.30-10.15, 10.30-12.15, 13-14.45, 15-16.45? Skulle underlätta lokalbokningen och uppmuntra till kortare föreläsningspass.
Information från studierådet
Information från studievägledarna
Information från koordinatorerna
Kandidatprogram i biologi och molekylärbiologi
Masterprogram i biologi, molekylärbiologi och bioinformatik
Den 23 september hade grundutbildningsnämnden möte. Då diskuterades bland annat kvalitetsutvärderning 2023, antagningsstatistik, alumnnätverk, lärardag, tentarättning, handledare för exjobb, tidspass och kursanalyser.
Att förstå hur du flyger som en fågel och att lösa gåtan om varför sjöar och vattendrag blir bruna – det var ämnena för Tandem talk 13 oktober.
Christoffer Johansson (evolutionär ekologi) ägnar sin tid åt att förstå hur flygapparaten fungerar – hur vingarna ser ut och hur fåglarna flaxar med vingarna. Hur mycket energi och kraft – i relation till storlek och vikt – krävs egentligen av en fågel för att den ska kunna flyga?
Genom studier i institutionens vindtunnel, där forskare kan ta kontroll över flaxandet, kan Christoffer experimentera med optimal aerodynamisk vingdesign. De bygger modeller, alltså robotvingar, för att prova olika sätt att flaxa vingarna och se hur olika vingars och fjädrars egenskaper påverkar flygförmågan. Allt för att förstå varför fåglar ser ut och rör sig som de gör – för att komma underfund med hur vi kan skapa apparater som flyger som fåglar.
Emma Kritzberg (akvatisk ekologi) har under lång tid intresserat sig för brunifiering – alltså vad det är som gör att vattendragen blir brunare och brunare genom olika typer föroreningar. Från jord, åkrar och träd – inte minst granskogens barr. Varför är det intressant? Jo för att vattnets färg påverkar vårt dricksvatten och det som kan leva och växa i vattnet.
Redan 2007 åkte hon runt och tog prover i flera sjöar för att ta reda på orsaken till och konsekvenserna av det allt brunare vattnet. Det har blivit många vattenprover att studera och jämföra mellan. Emma är mycket för järn! Enligt henne påverkar det hur alla element fungerar! Det var också ett av de hetaste spåren i jakten på lösningen kring det bruna vattnet.
För 15 år sedan var antagandet att det mestadels handlade om ett resultat av återhämtning från försurning och påverkat av nederbörd.
Idag är huvudspåret att det rör sig om en långtgående trend som drivits fram av ändringar i markanvändningen som påverkats av surt nedfall och klimatet.
Igår startade en ny kurs för studenter som är intresserade av statistikprogrammet R. Att en ny kurs startar är kanske inte någon stor nyhet, men den här kursen är lite annorlunda. Det är nämligen några doktorander på institutionen som själva tagit initiativet till kursen och driver den. Närmare bestämt är det Johan Kjellberg Jensen, Simon Jacobsen Ellerstrand, Pedro Rosero, Josefin Winberg och Yun-Ting Jang som håller i kursen.
Simon Jacobsen Ellerstrand och Johan Kjellberg Jensen inledde. Pedro Rosero var med på länk.
En sen kväll efter BLAM i våras föddes idén till en R-kurs för studenter. Doktoranderna ville skapa något de själva saknat under sin utbildning. Och det verkar som om det var en mycket god idé. Heden var full till bristningsgränsen när Pedro startade introduktionen av R via länk från andra sidan världen.
I väntan på att kursen ska börja.
Ett femtiotal studenter hade kommit till kursen som är helt frivillig och inte ger några högskolepoäng. De flesta var masterstudenter, men där var även några kandidatstudenter. Initiativtagarna hade inte förväntat sig en sådan uppslutning. De räknade med mellan 12 och 20 deltagare. Hela 70 personer har anmält sig till kursen i Canvas.
Heden var full av koncentrerade studenter.
Kursen är till för att studenterna ska kunna jobba med sina egna frågeställningar och få ett nätverk av andra personer som använder R. Förhoppningsvis kommer det uppstå många intressanta diskussioner.
Yun-Ting Jang visar på olika sätt att använda R.
Doktoranderna i sin tur får förlängning för sin undervisningsinsats. De tänker sig att kursen ska utvecklas utefter de behov som kommer fram. Dessutom kommer de att ta sina egna R-kunskaper till en ny nivå. Med andra ord en win-win situation för alla.
Det finns många sätt att använda R. Josefin Winberg berättar hur hon gör.
Lycka till!
Johan Kjellberg Jensen berättade hur han använder R.
Text och foto: Inger Ekström
Kursdeltagarna jobbade koncentrerat.Josefin Winberg hjälper några kursdeltagare.
Idag var det dags för Jadranka Rota att hålla sin docentföreläsning ”The evolution of insects”. Jadranka började med att fråga publiken hur många som intresserar sig för insekter. Det var något de flesta i publiken gjorde.
Ola Olsson inledde docentföreläsningen med att hälsa välkommen.
Det finns många anledningar till varför vi bör bry oss om insekter. För det första är de är många. De utgör 50% av livet på jorden, det finns uppskattningsvis 5–10 miljoner arter varav 1 miljon är beskrivna. För det andra har insekter en viktig roll i ekosystem där de blir mat för andra djur, pollinerar växter och fungerar som nedbrytare. För de tredje påverkar de oss människor genom att pollinera våra grödor, vara skadedjur och bära på sjukdomar.
Vi fick lära oss att insekternas närmsta släktingar är kräftdjuren och att de första insekterna såg ut som silverfiskar. Insekter är också de första som utvecklade en aktiv flygförmåga för cirka 350 miljoner år sedan.
Under insekternas evolution har det förekommit ett antal händelser som har haft stor betydelse för att de blivit så framgångsrika. Förutom att de intog land från havet och utvecklande flygförmåga, har den kompletta metamorfosen stor betydelse.
En komplett metamorfos, eller holometamorfos som det heter, innebär att insekten har ett larvstadium och ett vuxenstadium som skiljer sig helt åt. Däremellan finns ett puppstadium. 85% av alla insekter är holometabola. Det ger dem en fördel då de inte konkurrerar om föda och livsutrymme med sin egen avkomma.
Andra viktiga händelser i insekternas utveckling var när de utvecklade jätteväxt, kunde leva som parasiter och blev växtätare. Att börjar äta pollen var också ett stort steg för insekterna.
Tyvärr ser inte framtiden lika ljus ut för insekterna sedan vi människor kommit i bilden. Över hela världen minskar antalet insekter. Även i Sverige har arter dött ut.
Vi hoppas att fler och fler får upp ögonen för insekter och deras leverne. Den här föreläsningen var ett steg på vägen. Tack Jadranka!
Kommentarer