Biologiska institutionen | Lunds universitet
Den 1 juni hade institutionsstyrelsen möte. Då diskuterades bland annat tertialbokslut 1, pensionsavgångar, tjänstetillsättningar, strategiska planen, disputationskonstnader, kostnader för svenskundervisning och krisledningsgrupp.
Frågorna ville i princip aldrig ta slut efter Marjorie Lienards docentföreläsning ”How the sensory worlds of animals are written in their genes” i Blå hallen i Ekologihuset. Att tänka sig att djur upplever världen omkring sig på helt andra sätt än vad vi gör är svårt att sätta sig in i.
Marjorie gick igenom sinne för sinne och berättade hur vår kunskap ökat genom att forskarna numera även tittar på gener som bygger upp de olika sinnena.
Djurs sinnen och våra sinnen är både lika och olika. En del djur har vi samma sinnen som, men djuren kan ha mycket känsligare sinnen. Ett exempel är hundars luktsinne som är mycket känsligar än vårt. Andra djur har sinnen som vi inte har alls, som fladdermöss ekolokalisering eller vissa fiskars förmåga att känna elektriska fält. Det gör att vi alla lever i våra egna sinnesbubblor.
För att ta emot sinnesintryck så har vi känsliga receptorer i sinnesorgan. I receptorerna finns receptorproteiner som upptäcker fysiska händelser och omvandlar dessa till elektrokemiska signaler som fortplantar sig genom nervceller och ger input till våra hjärnor. Dessa proteiner kodas av våra gener och vårt dna.
Genom att titta på olika gener kan forskarna se likheter och hur receptorer har utvecklats över tid. Fåglar har till exempel förlorat en receptor som reagerar på sötma. De har dock fortfarande förmågan att känna sött då de i stället använder sig av en umamireceptor.
Sinnen förändras för att passa till djurens levnadsmönster, allt för att vi ska kunna fungera så bra som möjligt i vår livsmiljö.
Att tänka sig hur det skulle vara att se ultraviolett strålning eller känna elektricitet är svårt, men också en spännande tanke. Frågestunden efter föreläsningen innehåll både filosofiska och tekniska frågor. Marjorie svarade på alla med bravur.
Tack Marjorie för en mycket givande föreläsning full med spännande kunskap.
Grattis till docenturen i förskott och lycka till!
Text och foto Inger Ekström
Idag höll Johanna Sjöstedt sin docentföreläsning ”Effect of disturbances on aquatic bacterial communities” i Blå hallen i Ekologihuset.
Johanna berättade om varför bakterier som lever i vatten är viktiga och vad som händer när deras samhällen blir störda på ett eller annat vis. Klimatförändringar med höjda temperaturer, ph-förändringar och förändringar i salthalt är saker som kan utgöra störningar.
– I princip kan allting utgöra en störning, berättade Johanna, antingen direkt eller indirekt.
Bakteriesamhällen som lever i vatten är betydelsefulla ur många aspekter. De ser till att kol och näringsämnen cirkulerar och når högre upp i näringskedjan och utgör mat för andra organismer.
Johanna gick igenom hur mångfalden av olika bakteriearter påverkar ekosystems funktion, vad som händer med mångfalden när bakteriesamhällena utsätts för störningar och på vilka sätt samhällena kan reagera.
De flesta studier på vattenbakterier är gjorda på labbet och inte ute i naturen då det är väldigt svårt att göra kontrollerade försök där. Det betyder att det också är svårt att veta hur till exempel klimatförändringarna påverkar bakterier långsiktigt.
Tack Johanna för en gedigen genomgång av hur vattenbakteriers samhällen kan påverkas på olika sätt. Jag har fått med mig en hel massa ny kunskap.
Grattis i förskott och lycka till med docentansökan.
Text och foto Inger Ekström
The Biology Doctoral Student Council (BDR) had meetings on 24 Mars and 26 April. Among other things, they discussed a PhD retreat, the Research Studies Board (FUN), the guest lecturer, vacant PhD student representatives, a new course for PhD students, a survey for all PhD students and BDR’s visibility.
Onsdagen den 1 juni klockan 13.15 har institutionsstyrelsen möte i Stora konferensrummet i Ekologihuset. Följande står på dagordningen:
On the 24th of March of 2022 first MEEL badminton championship took place! We played doubles in an eliminatory tournament scheme in Victoria stadium. In total, we were 12 pairs.
Text and photo Kristaps Sokolovskis
Igår var det avtackning av Torbjörn von Schantz, som varit aktiv på vår institution långt innan han blev rektor. Ett fyrtiotal personer hade samlats i Blå hallen för ett minisymposium. Några av hans tidigare doktorander berättade vad han betytt för dem och deras forskning.
Torbjörn förstod tidigt vikten av att använda sig av genetiska metoder inom forskningen. Han övertygade sina doktorander om att det var den framtida vägen att gå och satte upp ett DNA-labb 1990. Utan erfarenhet tog det nio månader för de dåvarande doktoranderna Staffan Bensch och Dennis Hasselquist att lära sig metoder och komma i gång.
Mats Grahn, som var med digitalt, började med att tala om hur stimulerad han blev av att ha Torbjörn som lärare och hur det påverkat hans fortsatta karriär. Staffan berättade om hur han använder DNA-sekvensering för att ta reda på hur gener styr vart fåglar flyttar. Dennis tittar numera på hur milda sjukdomssymptom och teleomerer påverkar fåglars livslängd.
Helena Westerdahl berättade om sin forskning på MHC-gener och fåglars immunsystem.
– Torbjörn har en speciell näsa för att lukta sig till nya forskningsidéer, konstaterade Helena. Hon bjöd även på Torbjörns minnesvärda citat ”Jag äter upp min hatt ifall de inte accepterar ditt manus” och ”Du har väl en far till barnet?”.
Torbjörn själv avslutade seminariet med några ord. Han kommer aldrig att glömma sina rötter och alla de mer eller mindre galna människor han mött på institutionen.
Sen var det dags för snittar, bubbel, mingel och presentutdelning. Från institutionen fick Torbjörn ett citronträd till trädgården och en flaska till festliga tillfällen. Sven Lidin från naturvetenskapliga fakulteten sa några ord och överräckte en present från fakulteten.
Mängden mat räckte nog till mingel långt in på småtimmarna. Om så skedde är dock oklart. Vad som är klart är att Torbjörn nu kan njuta av att vara emeritus vid Lunds universitet.
Lyckat till med emeritustillvaron, Torbjörn!
Text och foto: Inger Ekström
Den 6 maj klockan 13.15 har grundutbildningsnämnden möte i Stora konferensrummet i Ekologihuset. Följande står på dagordningen:
Den 3 mars hade grundutbildningsnämnden möte. Då diskuterades bland annat flytt till Brunnshög, strategiska planen, kvalitetsutvärdering, kursomläggningar, minibuss och hyrbilar, examinatorer, antagningsfrågor, GUNs sammansättning och kursutvärderingar.
Finally! That’s what I thought, felt and exclaimed when my new job was in the bag: a communications officer with responsibility for research communication and film at the Department of Biology. Finally, I would get to work with something I am passionate about – to develop communication in a vital field, that I am also very keen to learn more about.
I have previously worked as a communications officer at the Department of Architecture and Built Environment, the Department of Geology and the Department of Cultural Sciences. I have also worked with and been involved in the web accessibility project at LTH.
Prior to that, I worked as a copywriter at IKEA, a journalist at Östersunds-Posten, Swedish National Radio P4 and SVT, and as a communications officer at the government agency Swedac, the waste management and recycling company Renova, Region Skåne, Malmö Municipality, Lund Municipality and more. I have also had time to freelance a lot over the years: mainly about music, architecture, design and sustainable development.
I was born in Stockholm, grew up outside Washington DC, and have lived in Gothenburg for 23 years before relocating to Lund in 2013. My favourite place in the whole world, however, is the island of Fårö where I have spent almost every summer since the summer of love.
Words and images has always been my job. For the past 20 years, a lot of focus has been on storytelling and branding. Through stories about businesses, people and projects, inside and out, I have managed to raise awareness and strengthen the brand for the organizations I have worked with. Something that has become more important every day is storytelling with the help of videos. This will be one of my big challenges at the Department of Biology!
When I’m not working, I like to take one of my Bianchi road bikes out for a ride, take photos – both analog and digital – mess around in the kitchen, build stuff and grow things in the garden. I am immensely fond of British humour, am childishly happy with new musical discoveries and cannot do without coffee. But, first, last and always: I am the boundlessly proud father of two daughters: Ester and Klara.
Feel free to link me on LinkedIn.
Idag höll Øystein Opedal sin docentföreläsning ”Species interactions in a changing world” på plats i Blå hallen i Ekologihuset.
Øystein berättade att det hela tiden sker ett samspel mellan olika arter. Det här samspelet påverkar mångfalden av arter. Klimatförändringarna i sin tur påverkar samspelet och i förlängningen alltså mångfalden. De här mekanismerna är inte alltid kända.
Det är viktigt att studera samspelet mellan olika arter för att förstå vad som händer vid förändringar i klimatet och förändringar i jord- eller skogsbruk. Sådana förändringarna behöver inte innebära att arter försvinner, de kan även resultera i att nya arter uppkommer, kommer tillbaka eller börjar interagera med varandra.
Klimatförändringar påverkar även evolutionen. Ett exempel är talgoxar som föder upp sina ungar på larver. Om larverna kläcks tidigare på grund av ett varmare klimat så tidigarelägger talgoxarna kläckningen av sina ägg.
Jord- och skogsbruk kan fragmentera en arts livsmiljö vilket minskar genflödet och påverkar samspelet mellan arter. Jordbruket konkurrerar även med vilda växter om pollinerare vilket påverkar samspelet mellan växter och insekter. Invasiva arter utgör också en påverkan.
För att förutspå hur olika faktorer påverkar biodiversiteten faktorer måste vi förstå att arter inte är oberoende, vi måste även titta på de arter som de interagerar med.
När en forskare producerat i princip lika mycket som en doktorsavhandling efter disputationen kan hen ansöka om en docenttitel. Forskare måste även visa att hen kan arbeta självständigt och har pedagogisk skicklighet. För att visa den pedagogiska skickligheten håller forskaren en populärvetenskaplig föreläsning som blir bedömd av två forskare från andra institutioner inom fakulteten.
Nu håller jag tummarna för att allt går vägen och att Øystein snart kan titulera sig docent.
Text och foto: Inger Ekström
Äntligen var det då dags för den årliga ätliga-örter-exkursionen. Av naturliga anledningar var det ett par år sedan sist.
SACT (Scientific Activities gruppen) ordnade exkursionen och vi åkte till Abusadalen utanför Södra Sandby. Två fulla minibussar med förhoppningsfulla deltagare anlände i solskenet.
Honor Prentice, Stefan Andersson och Torbjörn Tyler var trygga vägledare och såg till att vi inte plockade några giftiga växter.
– Om du ger dig ut själv se till att du verkligen vet vad du plockar och lita inte på Google, förmanade Honor.
Tanken med exkursionen är att göra som i många andra europeiska länder där det är tradition att ge sig ut och plocka nya blad och laga vårrätter fulla med vitaminer och mineraler.
De flesta deltagarna var mest intresserade av att plocka nässlor, kirskål och ramslök. Jag vågar gissa att det kommer puttra en god nässelsoppa i många kök den här helgen. Kanske blir det också en och annan ramslökspesto.
Vi hittade inte bara goda ”ogräs” utan även en söt liten groda. Vissa började prata om grodlår men såg vi till att grodan blev återbördad till sitt rätta element i närheten av bäcken. Inga djur kom till skada under dagen.
Även om årets exkursion var tidigare än föregående års exkursionen så hade vi inte kunnat önska oss ett bättre väder. Det kändes som sommar och jacka var överflödigt.
Vissa dagar är det extra roligt att jobba på biologiska institutionen. Idag var en sådan dag. Tack till SACT för en mysig och lärorik exkursion.
Text och foto: Inger Ekström
Kommentarer