Biologiska institutionen | Lunds universitet
Den 23 september hade grundutbildningsnämnden möte. Då diskuterades bland annat kvalitetsutvärderning 2023, antagningsstatistik, alumnnätverk, lärardag, tentarättning, handledare för exjobb, tidspass och kursanalyser.
Den 24 oktober klockan 13.15 har institutionsstyrelsen möte i Synpunkten i Biologihus B. Följande står på dagordningen:
Att förstå hur du flyger som en fågel och att lösa gåtan om varför sjöar och vattendrag blir bruna – det var ämnena för Tandem talk 13 oktober.
Christoffer Johansson (evolutionär ekologi) ägnar sin tid åt att förstå hur flygapparaten fungerar – hur vingarna ser ut och hur fåglarna flaxar med vingarna. Hur mycket energi och kraft – i relation till storlek och vikt – krävs egentligen av en fågel för att den ska kunna flyga?
Genom studier i institutionens vindtunnel, där forskare kan ta kontroll över flaxandet, kan Christoffer experimentera med optimal aerodynamisk vingdesign. De bygger modeller, alltså robotvingar, för att prova olika sätt att flaxa vingarna och se hur olika vingars och fjädrars egenskaper påverkar flygförmågan. Allt för att förstå varför fåglar ser ut och rör sig som de gör – för att komma underfund med hur vi kan skapa apparater som flyger som fåglar.
Emma Kritzberg (akvatisk ekologi) har under lång tid intresserat sig för brunifiering – alltså vad det är som gör att vattendragen blir brunare och brunare genom olika typer föroreningar. Från jord, åkrar och träd – inte minst granskogens barr. Varför är det intressant? Jo för att vattnets färg påverkar vårt dricksvatten och det som kan leva och växa i vattnet.
Redan 2007 åkte hon runt och tog prover i flera sjöar för att ta reda på orsaken till och konsekvenserna av det allt brunare vattnet. Det har blivit många vattenprover att studera och jämföra mellan. Emma är mycket för järn! Enligt henne påverkar det hur alla element fungerar! Det var också ett av de hetaste spåren i jakten på lösningen kring det bruna vattnet.
För 15 år sedan var antagandet att det mestadels handlade om ett resultat av återhämtning från försurning och påverkat av nederbörd.
Idag är huvudspåret att det rör sig om en långtgående trend som drivits fram av ändringar i markanvändningen som påverkats av surt nedfall och klimatet.
Text och foto: Anders Örtegren
Den 7 oktober klockan 13.15 har institutionsstyrelsen möte i Synpunkten i Biologihuset. Följande står på dagordningen:
Igår startade en ny kurs för studenter som är intresserade av statistikprogrammet R. Att en ny kurs startar är kanske inte någon stor nyhet, men den här kursen är lite annorlunda. Det är nämligen några doktorander på institutionen som själva tagit initiativet till kursen och driver den. Närmare bestämt är det Johan Kjellberg Jensen, Simon Jacobsen Ellerstrand, Pedro Rosero, Josefin Winberg och Yun-Ting Jang som håller i kursen.
En sen kväll efter BLAM i våras föddes idén till en R-kurs för studenter. Doktoranderna ville skapa något de själva saknat under sin utbildning. Och det verkar som om det var en mycket god idé. Heden var full till bristningsgränsen när Pedro startade introduktionen av R via länk från andra sidan världen.
Ett femtiotal studenter hade kommit till kursen som är helt frivillig och inte ger några högskolepoäng. De flesta var masterstudenter, men där var även några kandidatstudenter. Initiativtagarna hade inte förväntat sig en sådan uppslutning. De räknade med mellan 12 och 20 deltagare. Hela 70 personer har anmält sig till kursen i Canvas.
Kursen är till för att studenterna ska kunna jobba med sina egna frågeställningar och få ett nätverk av andra personer som använder R. Förhoppningsvis kommer det uppstå många intressanta diskussioner.
Doktoranderna i sin tur får förlängning för sin undervisningsinsats. De tänker sig att kursen ska utvecklas utefter de behov som kommer fram. Dessutom kommer de att ta sina egna R-kunskaper till en ny nivå. Med andra ord en win-win situation för alla.
Lycka till!
Text och foto: Inger Ekström
Idag var det dags för Jadranka Rota att hålla sin docentföreläsning ”The evolution of insects”. Jadranka började med att fråga publiken hur många som intresserar sig för insekter. Det var något de flesta i publiken gjorde.
Det finns många anledningar till varför vi bör bry oss om insekter. För det första är de är många. De utgör 50% av livet på jorden, det finns uppskattningsvis 5–10 miljoner arter varav 1 miljon är beskrivna. För det andra har insekter en viktig roll i ekosystem där de blir mat för andra djur, pollinerar växter och fungerar som nedbrytare. För de tredje påverkar de oss människor genom att pollinera våra grödor, vara skadedjur och bära på sjukdomar.
Vi fick lära oss att insekternas närmsta släktingar är kräftdjuren och att de första insekterna såg ut som silverfiskar. Insekter är också de första som utvecklade en aktiv flygförmåga för cirka 350 miljoner år sedan.
Under insekternas evolution har det förekommit ett antal händelser som har haft stor betydelse för att de blivit så framgångsrika. Förutom att de intog land från havet och utvecklande flygförmåga, har den kompletta metamorfosen stor betydelse.
En komplett metamorfos, eller holometamorfos som det heter, innebär att insekten har ett larvstadium och ett vuxenstadium som skiljer sig helt åt. Däremellan finns ett puppstadium. 85% av alla insekter är holometabola. Det ger dem en fördel då de inte konkurrerar om föda och livsutrymme med sin egen avkomma.
Andra viktiga händelser i insekternas utveckling var när de utvecklade jätteväxt, kunde leva som parasiter och blev växtätare. Att börjar äta pollen var också ett stort steg för insekterna.
Tyvärr ser inte framtiden lika ljus ut för insekterna sedan vi människor kommit i bilden. Över hela världen minskar antalet insekter. Även i Sverige har arter dött ut.
Vi hoppas att fler och fler får upp ögonen för insekter och deras leverne. Den här föreläsningen var ett steg på vägen. Tack Jadranka!
Text och foto: Inger Ekström
Hello! I come from a small seaside town in South Africa called Jeffreys Bay. How did I wash up in Sweden you may ask? Well, I decided I loved surfing so much I would move to a place with no waves at all.
Jokes aside, I studied biodiversity and ecology at Stellenbosch University (near Cape Town for those unfamiliar with the dark continent) where I had my first serious encounter with the idea of evolution. I found viewing the biological world through the lens of evolution incredibly satisfying, as it explained and simplified so much that I had previously missed.
My MSc work in Stellenbosch focused on the colouration of the charismatic Lithops ‘stone’ plant genus, and how variation in plant colouration tracks that of their local rocks, presumably as an adaptation for camouflage. This work on colouration got me interested in how animal visual systems are adapted for extracting different kinds of information from their light environments.
Perhaps it was logical that I would end up doing my PhD at the Lund Vision Group, but I like to think my arrival here was a serendipitous one: I was naughtily scrolling my Twitter when I came across an advert for a PhD project that would have me investigate the enigmatic visual capabilities of the nocturnal sweat bee, Megalopta genalis, in the Panamanian jungle. Excited by the prospect of bee brains (not turquoise water and tropical beaches) I decided to buy my lottery ticket, and was ecstatic when I learned I’d won. Confusingly, my prize was a ticket to Copenhagen not Panama City, and the only thing South American that I have experienced thus far is Skånerost.
Klockan 13.15 den 23 september har grundutbildningsnämnden möte i Stora konferensrummet i Ekologihuset. Följande står på dagordningen:
Den 6 maj hade grundutbildningsnämnden möte. Då diskuterades bland annat utvärdering av biologiutbildningen, nya lås på undervisningslokaler i Ekologihuset, bibliotekets meröppet, kurstilldelning, litteratur, kursutbud, ansökningssiffror naturvetenskapligt kandidatprogram, examination av masterexamensarbeten, kursplaner, utbildningsplaner och kursanalyser.
Hi all!
My name is Sofie Nilén I just started my PhD at the Evolutionary ecology unit in the lab of Professor Erik Svensson. I am super excited to get started and meet all the new people as well as all the people I already know. I have already spent quite a few years at Lund University where I started out by working on how sexual conflict promotes species coexistence through negative frequency dependence. During this time, I fell in love with science and our study organisms Odonata (damselflies and dragonflies).
In my Master’s project, I focused on one species: The Common Bluetail damselfly (Ischnura elegans). I was interested in how ecological differences between closely related populations could promote phenotypic and genetic population divergence. I used a combination of approaches including molecular techniques, phenotypic studies of natural field populations and mate-choice experiments to investigate these questions.
Now I will start my PhD on the evolutionary dynamics of trans-species polymorphisms in damselflies, particularly the genus Ischnura (forktails). My aim is to disentangle how these colour polymorphisms are maintained over both microevolutionary time scales over a few generations and over macroevolutionary time scales over millions of years.
When I am not working, training, especially martial arts is one of my true passions in life. I also love to travel and explore new countries. While travelling or being at home I also love spending time in nature, birding, looking at insects or at whatever interesting organism that happens to cross my path.
Everything from enjoying a good cup of coffee to exploring new recipes, cooking food or baking are other things that enrich my life. So, if you have interesting recipes, want to talk science or just hang out I will be around for at least four years.
See you around!
The Biology doctoral student council (BDR) had meetings on 30 June. Among other things, they discussed representation in FUN, the guest lecturer for 2023, meeting with the head of the department, a new course for PhD students and the BDR web page.
Under hela gårdagen, från midnatt till midnatt var det bioblitz runt institutionen. Under en bioblitz försöker deltagarna att hitta så många arter som möjligt.
Igår hjälptes forskare, lärare, studenter och anställda åt att gå igenom omgivningarna runt institutionen och Kemicentrum. Artexperter hjälpte de som inte var så vana artletare.
Några av gårdagens intressanta observationer var ägretthäger och brushanar. Bland insekter var det roligaste fyndet ädellövsskinnbagge enligt Pål Axel Olsson, en av arrangörerna. Spännande växter var flockarun och klotullört.
Juni 2018 var senaste gången institutionen ordnade en bioblitz. Då hittade deltagarna 913 arter varav 21 var rödlistade. Årets resultat får vi troligtvis vänta på ända till december. Det ska bli spännande att se hur många arter det blev den här gången. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!
Text Inger Ekström, foto Inger Ekström och Pål Axel Olsson
Kommentarer